Idag växer fler barn i Sverige upp i fattigdom än någonsin tidigare sedan mätningarna började och de allra flesta av barnen som växer upp i fattigdom har utomeuropeisk bakgrund

Idag växer fler barn i Sverige upp i fattigdom än någonsin tidigare sedan mätningarna började:


SCB har idag uppdaterat sin statistik rörande andelen barn (0-18 år) i riket som lever med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och inte sedan mätningarna började vad gäller denna variabel så har så många barn gjort det som just nu.


En låg ekonomisk standard innebär i detta fall en inkomst på 13 000 kr per månad efter skatt.


Idag lever runt 15% av alla inrikes födda barn med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och de allra flesta av dem är s k andragenerationsbarn medan hela 54% av alla utrikes födda barn lever med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard. I både de s k andragenerationsbarnens fall och i de utrikes födda barnens fall så handlar det till den övervägande delen om barn med utomeuropeisk bakgrund.


I var fjärde kommun lever numera över 70% av de utrikes födda barnen med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och i ett antal kommuner handlar det om över 80% och t o m om kring 90% i enstaka kommuner. ”Omvänt” lever under 25% av de utrikes födda barnen med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard i endast sju kommuner runtom i landet.


Riksgenomsnittet ger vid handen att det numera skiljer 38 procentenheter mellan inrikes födda barn och utrikes födda barn vad gäller att leva med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard men i alltför många kommuner handlar det snarare om en skillnad på 50-60%.


Allt detta innebär sammantaget att en mycket hög andel av landets barn med utomeuropeisk bakgrund lever med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard medan ”omvänt” en mycket låg andel av landets majoritetssvenska barn numera lever med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och de allra flesta av de sistnämnda som gör det växer upp med en ensamstående mor.


Då särskilt utomeuropéernas inkomster varierar betydligt år från år växer de allra flesta barn med utomeuropeisk bakgrund upp i fattigdom någon gång under barndomen: 85,3% av samtliga invandrarbarn, 80,1% av samtliga andragenerationsbarn och 51,9% av alla s k blandbarn eller mixade barn lever med ekonomisk utsatthet under minst ett år av sin barndom och Sverige är idag det land i Europa där minoritetsbarnen riskerar att växa upp i fattigdom allra mest i jämförelse med majoritetsbarnen.


32% av samtliga invånare som är födda i Afrika uppvisar idag en varaktigt låg inkomst medan 47% inom denna grupp uppvisar en låg inkomst överhuvudtaget.


27,1% av samtliga invånare som är födda i Asien uppvisar idag en varaktigt låg inkomst medan 40,6% inom denna grupp uppvisar en låg inkomst överhuvudtaget.


Ovanstående siffror ska då jämföras med kring 4,5% bland majoritetssvenskarna.


Omvänt är mycket få utomeuropéer höginkomsttagare: Det handlar om 0,8% av de som är födda i Afrika och 2,1% av de som är födda i Asien att jämföra med 10,1% bland majoritetssvenskarna. En hög inkomst definieras som att ha en inkomst som är mer än dubbelt så hög som medianvärdet för samtliga inkomsttagare.


Då landets invånare med utomeuropeisk bakgrund är unga eller t o m mycket unga och då den absoluta majoriteten av dem är i s k fruktsam ålder innebär det m a o att en mycket hög andel av samtliga barn med utomeuropeisk bakgrund just nu växer upp i (barn)fattigdom i miljonprogramsområdena.


Runt 6% av samtliga majoritetssvenska barn lever idag med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och de allra flesta av dem växer upp med ensamstående mödrar.


Det ska slutligen påminnas om att över 40% av alla barn numera har någon form av utländsk bakgrund och majoriteten av dem har utomeuropeisk bakgrund. Närmare 55% av alla barn har vidare någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund i de tre storstadsregionerna liksom 53% i Göteborgs stad och 66,4% i Malmö stad o s v vilket sammantaget betyder att en betydande del av samtliga barn i landet numera växer upp i fattigdom.


Det ska dock påminnas om att för 100 år sedan växte en mycket stor andel av de majoritetssvenska barnen upp i fattigdom innan den parlamentariska demokratins genombrott och innan välfärdsstatens framväxt. Det ska slutligen också påminnas om att åtskilliga av landets 100 000-tals barn med utomeuropeisk bakgrund som växer upp i fattigdom möjligen inte lider av fattigdomen och kanske inte ens förstår att deras ena eller båda vårdnadshavare är fattiga.