Ny kommande studie i The Lancet om suicidbeteendet bland landets utlandsadopterade

Den ytterst respekterade medicinska tidskriften The Lancet kommer i år att publicera en ny svensk kvantitativ registerstudie av suicidbeteendet bland landets utlandsadopterade, som Anders Hjern, Jesús Palacios, Bo Vinnerljung, Helio Manhica och Frank Lindblad ligger bakom och som nyligen förpublicerades av tidskriften.


I studien ingår samtliga utomeuropeiska utlandsadopterade födda mellan 1972-86 vilka jämförs med utomeuropeiska invandrare och majoritetssvenskar i samma ålderskategorier. De tre undersökta grupperna följdes upp i Dödsorsaksregistret och Patientregistret när de var 18-22 år gamla, 23-27 år gamla, 28-32 år gamla respektive 33-43 år gamla för att undersöka förekomst av genomförda självmord och slutenvårdvistelse på grund av självmordsförsök.


De adopterade befanns begå eller försöka begå självmord mer än både invandrarna och majoritetsinvånarna. Dock var risken för genomförd suicid högre för de adopterade 18-22-åringarna än när de adopterade var 33-43 år gamla. Det är två till tre gånger vanligare att de adopterade begår självmord eller försöker begå självmord jämfört med majoritetsbefolkningen och inom vissa subkategorier av de adopterade är överrisken än högre än så.


Högst risk för att begå självmord eller försöka begå självmord uppvisar de utlandsadopterade som är födda mellan 1972-76, de som är födda i Sydasien och Latinamerika samt de som ankom till landet vid 4-8 års ålder.


Den övervägande delen av de som adopterades under 1970-talets första hälft var födda i Sydkorea och de flesta var flickor. Påfallande många adopterade i 40- och 50-årsåldern är statistiskt sett singlar och barnlösa och många har det inte gått särskilt bra för alls utbildnings- och yrkesmässigt sett jämfört med deras adoptivföräldrar, vilka omvänt generellt uppvisar höga utbildningsnivåer och höga inkomster, och många adopterade lider av psykisk ohälsa, missbruk mm. Av de adopterade som ändå har lyckats reproducera sig är kvinnorna dessutom oftare ensamstående mödrar medan männen oftare är frånvarande fäder.


De adopterade befanns i övrigt överlag ha växt upp bland landets översta socioekonomiska skikt till skillnad från invandrarna som uppvisade de allra lägsta inkomstnivåerna – d v s de adopterade tillhör statistiskt sett den svenska eliten och överklassen medan invandrarna statistiskt sett tillhör den svenska underklassen och lägre arbetarklassen.
Närmare 60% av de adopterade växte till exempel upp i hushåll som uppvisade de allra högsta inkomstnivåerna i landet men trots det försöker de adopterade begå eller begår självmord oftare än både majoritetssvenskarna och invandrarna. Att ha det mycket bra ekonomiskt och materiellt sett är annars ett statistiskt skydd mot självmord och självmordsförsök och en hel del utlandsadopterade har då växt i gigantiska villor, jättelika våningar, rymliga radhus och i övrigt spatiösa lägenheter eller t o m på herrgårdar och slott till skillnad från majoritetssvenskarna och invandrarna.


De äldsta adopterade är slutligen inte med i denna nya studie, men en tidigare publicerad studie om suicidbeteendet bland de adopterade som föddes på 1960-talet har visat att överrisken för att begå självmord (3,6 gånger högre än bland majoritetsbefolkningen) eller försöka begå självmord är fortsatt hög (4,5 gånger högre än bland majoritetsbefolkningen) även bland landets äldsta utlandsadopterade, vilka i huvudsak består av kvinnor från Sydkorea.


“Adjusted RR for suicide death in international adoptees was high at age 18-22, 2·74 (95% C.I. 1·95-3·86), but decreased gradually to age 33-43 when the risk was similar to Swedish-born. Adjusted RR for suicide attempts in international adoptees was 2·33 (2·15-2·52) at age 18-22, decreased slightly with older age, but remained higher than Swedish born in all age-classes. Risks for both outcomes were greatest, around three times higher compared with the majority population, in the oldest birth cohorts of international adoptees, born 1972-76. Risks for both suicide outcomes increased with higher age at adoption.”