Allbright börjar förespråka jämlikhetsdata

Under många år har jag verkat som någon slags ”fanatisk” ”enmanskorståg”-”missionär” för jämlikhetsdata i Sverige (OBS – jämlikhetsdata är då INTE rasregister/rasregistrering) och både inom och utanför akademin liksom både inom offentlig och privat sektor. Tidigare i år lyckades jag f ö få fackförbundet DIK att börja praktisera jämlikhetsdata och det hör då till saken att jag är Sveriges enda forskare som både driver frågan om behovet av att införa och praktisera jämlikhetsdata och frågan om att mäta ras och operationalisera rasbegreppet då Sveriges antirasistiska forskare och antirasister i stort är emot både jämlikhetsdata och glosan ras.

En av dem som jag har varit i kontakt med angående just jämlikhetsdata är Amanda Lundeteg på Allbright och idag på självaste Internationella kvinnodagen börjar Allbright att officiellt förespråka jämlikhetsdata samtidigt som Allbright presenterar siffror rörande utländsk och utomnordisk bakgrund – idag har exempelvis endast 7% av samtliga ledamöter i de svenska börsbolagens ledningsgrupper någon form av bakgrund utanför Norden.

Tyvärr är fortfarande nästan hela Sveriges forskarvärld, och fr a de antirasistiska forskarna, emot jämlikhetsdata liksom i stort sett alla svenska medier, och fr a de antirasistiska journalisterna, ledarskribenterna och kulturkritikerna, så att Allbright nu väljer att börja förespråka jämlikhetsdata är för mig och mitt mångåriga ”enmanskorståg”-arbete för att ”fanatiskt” ”missionera” för jämlikhetsdata i Sverige inget annat än en stor seger!


Är det något Allbright och dess VD Amanda Lundeteg nämligen har lärt det svenska näringslivet, företagsvärlden och industrin så är det att statistik om kön betyder allt och nu kommer Allbright m a o också att förespråka statistik om ras och etnicitet.

https://www.allbright.se/br-2021

”Allbright fyller 10 år och vi ger oss in i debatten om jämlikhetsdata. Senaste årtiondet har varit omskakande viktigt för kvinnor och minoriteter. Kvinnorna i börsens ledningsgrupper ökar i dubbel takt och fyra gånger fler bolag är jämställda nu, än för tio år sedan. Rörelser som metoo och Black Lives Matter har höjt kunskapsnivån om sexism och rasism i arbetslivet. Viktiga milstolpar till trots är fyra av fem bolag fortfarande ojämställda. Sverige ser dessutom ut att bli sämst i Norden redan om två år. Mer behöver göras för att synliggöra villkoren för grupper som riskerar att drabbas av diskriminering, lyder kritik från FN- och EU-nivå. Jämlikhetsdata kan vara en metod för att belysa och råda bot på diskrimineringen på arbetsmarknaden.”

(…)

”De senaste tio åren har också bjudit på viktiga milstolpar. Mest medvind märkte vi under metoo och Black Lives Matter. Är det något vi lärt oss så är det att allra mest händer när debatten är som hetast, när pressen är som hårdast, och strålkastarljuset är som starkast. Att fortsätta granska är därmed centralt. Tack vare statistik har vi kunnat sätta fingret på problem och ta betydande jämställdhetssteg. Men arbetet får inte stanna vid kön. Statistik behövs också på andra områden som exempelvis etnicitet, hudfärg och namn. Sverige har kritiserats av FN och Europeiska rådet för att för att vi inte gör tillräckligt för att synliggöra villkoren för olika grupper som riskerar att drabbas av diskriminering. Därför gläds vi nu åt att allt fler använder sig av jämlikhetsdata som metod för att på ett rättssäkert, etiskt och vetenskapligt sätt skaffa sig kunskap om villkoren för människor i olika sektorer.”

Här nedan följer utdrag ur en intervju med Amanda Lundeteg i dagens SvD:

https://www.svd.se/investor-mest-jamstallt–15-bolag-ratar-kvinnor

”Här har ett skifte skett under 2020, i samband med Black lives matter-protesterna som spreds över världen. Amerikanska bolag som Twitter, Citigroup, Nike och Netflix stöttade öppet rörelsen. Reaktioner kom även i Sverige.

– Vi märker ett före och ett efter Black lives matter i svenskt näringsliv. Vi har fått en uppsjö av förfrågningar om hur bolag kan kartlägga diskriminering och representation bortom kön, säger Amanda Lundeteg.

Hon lyfter fram insamling av jämlikhetsdata som en trend som hon tror kommer att få fäste hos börsbolagen under året. Det är anonym data som bygger på självidentifikation hos de svarande. Syftet är att ta fram kunskap om villkoren för olika grupper och motverka eventuell diskriminering. Metoden har rekommenderats av bland annat FN och Europeiska rådet.

Fler stora aktörer är inne på samma spår. I januari meddelade kapitaljätten Blackrock, som är näst största ägare på Stockholmsbörsen, att de kommer att ställa krav på etnisk mångfald i styrelser hos bolag de investerar i. Även i Sverige. Blackrock kan agera genom att rösta mot styrelser som inte uppvisar mångfald 2022, sa Blackrocks Europachef för ägarstyrning, Amra Balic, i en intervju med Dagens industri. Motiveringen var att mångfald leder till bättre resultat över tid och mer motståndskraftiga bolag. Redan i dag finns det företag på Stockholmsbörsen som jobbar med jämlikhetsdata, uppger Amanda Lundeteg.

– Men jag vet att flera inte vill gå ut och prata om det på grund av rädsla för kritik.

Hur ser du på kritiken som riktats mot metoden, som säger att insamlandet av den här typen av data i sig är rasistisk?

– Då skulle det vara sexistiskt att samla in data om kön. Retoriken kring mångfald är samma som vi såg kring jämställdhet för 10–15 år sedan. Men det finns inget motsatsförhållande här. Det handlar om att ta bort diskriminering så att den mest kompetenta hamnar på rätt plats. Hon kan dock förstå att det finns ett motstånd.

– Människor nära makten kan mer eller mindre omedvetet känna sig motvilliga när urvalsgruppen till maktpositioner blir större. Det är klart att det kan upplevas som hotfullt, säger hon.”