Om att vara bannlyst som källa i svensk media

Blev igår intervjuad av GP angående en SD:are och dennes politiska bakgrund men lite senare fick jag veta att GP har bestämt att jag inte får citeras med namn i tidningen (eller på tidningens hemsida) ”på grund av min bakgrund” och detta trots att de uppgifter, analyser, perspektiv och kontakter som jag försedde tidningen med kommer att användas av och i densamma (d v s av och i GP).

Tyvärr är detta förhållningssättet och attityden till mig (och till mitt namn) på alltför många redaktioner (såsom bl a på DN, SR, SvD o s v) och har så varit i rejält många år – d v s jag anses vara ”partisk” o s v trots att den information och den kunskap jag förestår och förmedlar regelbundet kommer till nytta. Det hör då till saken att jag mycket ofta blir kontaktad av journalister i frågor som bl a rör extremhögern, SD, adoption, Korea, asiater, minoriteter, mångfald, ras och rasism och hjälper i stort sett alltid alla journalister om jag kan bidra med något.

Det är också så att i stort varje gång mitt namn förekommer i något medialt sammanhang så blir redaktionen/redaktören ifråga rutinmässigt kontaktad av negativt inställda läsare/lyssnare/tittare som ifrågasätter varför mitt namn omnämns och/eller varför jag intervjuas.