Nederländerna stoppar alla utlandsadoptioner efter att en statlig utredning har funnit att ett stort antal illegala och korrupta adoptioner har ägt rum till landet från ett flertal ursprungsländer. Reflektioner kring fyra statliga adoptionsutredningar eller det är nu hög tid att även Sverige tillsätter en utredning för att gå till botten med alla de 1000-tals illegala och korrupta utlandsadoptioner som också har ägt rum hit

Nederländerna stoppar alla utlandsadoptioner till landet efter att en statlig utredning som offentliggjordes idag har funnit att ett stort antal illegala och korrupta adoptioner har ägt rum från ett flertal ursprungsländer ända sedan den internationella adoptionen till Nederländerna inleddes på 1960-talet. Det är nu hög tid att även Sverige tillsätter en statlig utredning för att gå till botten med alla de bevisligen 1000-tals illegala och korrupta utlandsadoptioner som också har ägt rum till Sverige:

Idag den 8 februari offentliggjordes den holländska statliga utredningen om den holländska internationella adoptionsverksamheten 1967-98 som resulterade i 1000-tals utlandsadoptioner till Nederländerna från bl a Bangladesh, Brasilien, Colombia, Indonesien och Sri Lanka (se https://www.commissieonderzoekinterlandelijkeadoptie.nl/?fbclid=IwAR0BeqOcqyIDbwjvuWMvdq5nBWpj0QyLYh9smYmeG0uHy1qUxRtsyqaph6E).

Den holländska utredningen finner att ett stort antal illegala och korrupta adoptioner ägde rum mellan dessa år och att risken är mycket stor att dagens utlandsadoptioner också är korrupta och därför införs från och med idag ett moratorium, d v s ett tillfälligt stopp, för alla utlandsadoptioner till Nederländerna och åtminstone tills nästa regering tillträder.

Utredningen rekommenderar att den holländska staten och regeringen, som utredningen har funnits har varit djupt involverad i de illegala och korrupta adoptionerna genom bl a de holländska ambassaderna i ursprungsländerna, ske be officiellt om ursäkt till Nederländernas cirka 40 000 utlandsadopterade för att alltför många av dem har adopterats till Nederländerna på illegala och korrupta grunder. Utredningen talar om ”strukturella oegentligheter” inom den holländska internationella adoptionsverksamheten och understryker att den holländska staten och regeringen genom decennierna har varit fullständigt passiv och låtit korruptionen fortgå trots varningar och avslöjanden i media ända sedan 1960-talet och framåt.

Utredningen rekommenderar också att hela landet nu måste ta lärdom av det som har hänt inför framtiden så att den illegala och korrupta adoptionsverksamheten aldrig mer upprepas och särskilt i relation till andra reproduktionstekniker såsom surrogatmödraskaps- och ägg- och spermiedonationsverksamheten som enligt utredningen inte får urarta i ren kommersiell handel såsom den internationella adoptionsverksamheten har gjort.

Utredningen nämner bl a att adoptionsdokument, födelsedatum, ursprungsnamn, födelseorter och bakgrundshistorier systematiskt har förfalskats och manipulerats för att dölja alla spår av korruptionen och människohandeln, att de biologiska föräldrarna och familjerna har övertalats att överge sina barn och lurats att de ska få återse dem i framtiden och inte minst att förstamödrarna i alltför många fall har tvingats eller lurats att lämna ifrån sig sina barn. Utredningen skriver också att Nederländerna uppmuntrade och legitimerade de internationella adoptionerna på 1960-, 70-, 80- och 90-talen som en reproduktionsmetod då internationell adoption sågs som någonting ”gott i sig”, det vill säga som en slags antirasistisk och progressiv solidaritetshandling för att hjälpa och stötta de utomvästerländska ursprungsländerna i Latinamerika, Karibien, Mellanöstern, Afrika, Asien och Oceanien och för att bilda familj över de s k rasgränserna.

Vidare rekommenderar utredningen att ett nationellt expertcenter tillsätts för att hjälpa Nederländernas utlandsadopterade att om möjligt hitta sina rötter och bistå desamma med psykologiskt stöd då det kan vara mycket psykiskt påfrestande att nu få veta att en som utlandsadopterad är offer för ren människohandel.

Den sittande holländska regeringen har idag sagt att den kommer att hörsamma och följa utredningens samtliga rekommendationer och justitieministern har t o m bestämt att preskriptionstiden för att kunna väcka åtal vid en korrupt adoption ska upphävas för alla utlandsadoptioner så att alla utlandsadopterade i Nederländerna som vill det ska kunna stämma de holländska adoptionsförmedlarna och den holländska staten i domstol för att få upprättelse och kompensation. Tidigare har holländska utlandsadopterade försökt att stämma adoptionsförmedlarna och staten Nederländerna för att de har tagits till landet på korrupta grunder men det har då fallit på preskriptionstiden.

I december 2020 offentliggjordes en schweizisk statlig utredning som visade att mängder av utrikes födda adoptivbarn har tagits till Schweiz på korrupta grunder fr o m 1970-talet och fram tills 1990-talet och den schweiziska regeringen bad de utlandsadopterade i Schweiz om ursäkt och erkände att landet har misslyckats med att bekämpa den traffickingliknande människohandel som internationell adoption alltför ofta innebär. Den 12 januari år offentliggjordes dessutom även den irländska statliga utredningen om de irländska barn- och mödrahemmen som mellan 1922-98 tvingade 1000-tals irländska kvinnor att adoptera bort sina barn till USA och inom landet.

De schweiziska, irländska och holländska utredningarna är då direkt eller indirekt inspirerade av den australienska statliga utredningen ”Bringing them home” från 1997, som utredde de 10 000-tals aboriginska barn som adopterades bort till vita australiensare under 1900-talet och därefter har ett flertal liknande statliga adoptionsutredningar sett dagens ljus i bl a Storbritannien och Kanada med syftet att gå till botten med oetiska, illegala och korrupta adoptioner.

Det är nu hög tid att det land i världen och i historien som har adopterat allra flest utrikes födda barn per capita – d v s Sverige med sina 60 000 utlandsadopterade – nu också tillsätter en statlig utredning efter modell från den holländska utredningen för att en gång för alla gå till botten med de bevisligen 1000-tals illegala och korrupta adoptioner som har ägt rum till Sverige från andra länder och inte minst mot bakgrund av den just nu pågående brottsutredningen i Chile. 

En sådan statlig utredning är den enda vägen framåt för att bringa klarhet i den människohandelsliknande verksamhet som den internationella adoptionsverksamheten har präglats av genom årtiondena och därmed till slut uppnå någon slags försoning mellan Sverige, alla utlandsadopterade och deras förstaföräldrar i ursprungsländerna liksom de utlandsadopterades adoptivföräldrar, syskon, familjemedlemmar och s k significant others i stort.

Liksom i Nederländerna och för holländsk del har även svenska staten samt svenska UD och SIDA genom de svenska ambassaderna, den svenska biståndsverksamheten och svenska diplomaterna och biståndsarbetarna i Latinamerika, Karibien, Afrika, Mellanöstern, Asien och Oceanien genom åren varit mycket behjälpliga på plats och på fältet vad gäller den internationella adoptionsverksamheten och bevisligen stått bakom åtskilliga illegala och korrupta adoptioner.

Det ska påminnas om att på 2000-talet försökte två kvinnor i Sverige, som är adopterade från Thailand, också få juridisk upprättelse genom att polisanmäla en f d anställd vid Adoptionscentrum, en f d UD-anställd vid svenska ambassaden i Bangkok och en f d anställd vid den statliga svenska adoptionsmyndigheten vilka hade ansvarat för att de båda och 1000-tals andra adopterade från Thailand har adopterats till Sverige på korrupta grunder men tyvärr föll deras anmälan på preskriptionstiden, som sedan idag är borttagen i Nederländerna.

Slutligen bör det sägas att den 29 januari i år offentliggjordes en svensk statlig utredning om den internationella adoptionsverksamheten till Sverige som absurt nog hävdade att de tre kvarvarande svenska adoptionsförmedlarna med Adoptionscentrum i spetsen inte har förestått och legat bakom några korrupta adoptioner. Utredningen skriver även att det är i sin ordning att Adoptionscentrum får fortsätta att adoptera från Chile trots den pågående chilenska utredningen som handlar om just Adoptionscentrums korrupta adoptioner från Chile till Sverige.

Den svenska utredningen, som då går en diametralt annan väg än de schweiziska, irländska och holländska utredningarna, konstaterar vidare visserligen och med rätta att ursprungsländerna i Afrika, Mellanöstern, Asien, Oceanien, Latinamerika, Karibien, Central- och Östeuropa lider av korruption men det anses ändå viktigt att Sverige och svenskarna fortsätter att adoptera från dessa länder enligt den sedvanliga svenska ”in-Sweden-we-have-a-system”-logiken som säger att det ändå är bättre för Sverige att fortsätta att adoptera från dessa länder för att kunna påverka dem i en positiv riktning under svenskt inflytande och efter svensk modell än att upphöra med adoptionerna från dessa länder och därmed tappa kontakten med och inflytandet över länderna ifråga.