Etikprövningsmyndigheten tar bort rasbegreppet

Intressant att notera att den relativt nya myndigheten Etikprövningsmyndigheten, som sorterar under Utbildningsdepartementet och som godkänner forskningsprojekt som behöver etikprövas såsom studier som inkluderar levande människor, nyligen tog bort ras som känsliga personuppgifter-”variabel”/kategori.
Detta ligger då väl i linje med att riksdagen 1996 hörsammade en motion som begärde att ordet ras skulle utmönstras från svensk författningstext och därefter har tre statliga utredningar tillsatts för att rensa ut rasbegreppet.


Sverige kom därmed att bli det första landet i världen att avskaffa ras som ord och begrepp och den allmänna rekommendationen är att ”översätta” ras med etnicitet i officiella svenskspråkiga sammanhang, vilket överensstämmer med hur ”vanliga” svensktalande gör när de talar om kultur i st f ras och hur högutbildade svensktalande gör när de säger och skriver etnicitet i st f ras (såsom t ex en läkare gjorde idag i DN i samband med pandemin och i relation till det faktum att D-vitaminbrist kan vara en orsak till att ett flertal minoritetsgrupper i landet med utomeuropeisk bakgrund har drabbats hårt proportionellt sett av ond bråd död p g a viruset).


Vad gäller just och specifikt statsmakternas förhållningssätt till svensk forskning och svenska forskare som önskar operationalisera ras så behandlade en regeringsproposition frågan 2012 och kom fram till att etnicitetsbegreppet just är utbytbart med ras, d v s att etnicitet kan och ska ersätta ras:

”En uppgift som skulle kunna klassificeras som en uppgift om ras skulle vidare lika gärna kunna anses utgöra en uppgift om etniskt ursprung. Regeringen anser därför att… behov av att behandla denna typ av uppgifter får anses tillgodosedda genom möjligheten att behandla uppgifter som avslöjar etniskt ursprung.”

År 2017 uttalade sedan regeringen i ännu en proposition att ”vad gäller behovet av att kunna ta fram personurval grundade på känsliga personuppgifter gör utredningen bedömningen att det aldrig kan finnas behov av att göra sammanställningar grundade på ras eftersom det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser”.


M a o sade regeringen att det helt enkelt inte finns någon anledning alls att forska om ras i just Sverige på grund av att det ”inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser”, vilket är ett citat som är hämtat från det tillkännagivande av riksdagen som 1996 års hörsammade motion resulterade i.

De facto innebär detta att om jag t ex skulle skicka in en ansökan till Etikprövningsmyndigheten om jag t ex skulle vilja studera hur t ex invånare i t ex dagens Sverige t ex identifierar sig själva utifrån ras och inte utifrån etnicitet enbart eller alls, så skulle det bli rätt knepigt att både ansöka om det och alldeles oavsett att få en sådan studiedesign beviljad.


Det har också genom åren hänt att projekt som involverar ras implicit eller explicit har nekats godkännande såsom t ex ett projekt som handlade om den just i Sverige proportionellt sett (p g a en i Sverige mycket hög tolerans för intimrelationer av både hetero- och homosexuell karaktär över de s k rasgränserna – denna svenska tolerans kan då mycket väl vara den allra högsta i världen) mycket stora gruppen blandade eller mixade, d v s personer som har en vit och en icke-vit förälder (t ex en mor från Filippinerna och en far från Sverige eller en far från Gambia och en mor från Sverige).

Denna demografiska subkategori, som idag uppgår till minst 200 000 invånare (varav cirka 30 000 är blandade svarta eller blandade afrosvenskar vilka oftast har en svart pappa och en vit mamma och åtminstone 70 000 om inte fler är blandade asiater varav de flesta har en asiatisk mamma och en vit pappa och de resterande 100 000 har då en förälder från den s k MENA-regionen, Latinamerika eller från andra delar av världen och en vit förälder) i skrivande stund, är svår att forska om utan att operationalisera ras då de nästan alltid är svensktalande och nästan alltid har växt upp i majoritetsbefolkningsdominerade sammanhang och ofta är det enda som skiljer dem från majoritetsinvånarna just den kroppsliga aspekten (d v s ras) och inte språkliga, religiösa eller kulturella aspekter (d v s etnicitet och kultur).