En kort reflektion kring en tjänst som jag aldrig fick och kring ett liv som helt försvann och förändrades i grunden och för alltid

Ibland avgörs hela ens liv och ens framtid (d v s ens resterande liv) ”med ett penndrag” som det heter och så var det sannerligen för mig för ett antal år sedan:

För några år sedan bildades Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) vid Uppsala universitet där jag på den tiden trodde att jag hade en s k självskriven plats.

År 2017 sökte jag därför en fyraårig forskartjänst där som skulle ha inneburit att jag mellan 2018-21 hade haft 100% forskning, d v s kunnat forska på heltid, och sluppit att resa mellan Flemingsberg-Karlstad och lägga ut 10 000-tals kr/år på tågresor och dubbelt boende samt inte behövt undervisa (eller administrera) alls. Eftersom jag bor i Flemingsberg så hade jag t o m kunnat åka pendeltåg till Uppsala utan något tågbyte överhuvudtaget och varje dag om så hade behövts.

Nu fick jag aldrig denna tjänst, jag ingick inte ens i den uttagna tätgruppen och blev inte ens kallad till anställningsintervju, och sedan dess har jag fått klara mig ensam och helt på egen hand p g a att jag överklagade tillsättningen och därigenom blev rejält stigmatiserad och marginaliserad och hamnade i konflikt med och inte minst utanför hela den antirasistiska och feministiska svenska forskarvärlden.

Dock kan jag idag ibland leka med tanken på vad jag hade kunnat åstadkomma under dessa fyra år om jag nu hade fått denna forskartjänst. 

Jag har ändå sedan 2018 publicerat tre böcker om ras och rasism och ytterligare två böcker i ämnet kommer ut i vår och därtill är tre nya böcker till på gång som handlar om ras och rasism vilka med stor säkerhet kommer att bli klara innan 2021 är slut. Samtliga dessa böcker handlar då om ras och rasism i just Sverige och inget annat och de har skrivits och publicerats samtidigt som jag undervisar och ständigt är på resa och därmed förlorar eoner av tid till annat än just forskning.

Utöver dessa åtta böcker har jag också sedan 2018 (utöver undervisningen i Karlstad) fått ur mig ett 10-tal vetenskapliga tidskriftsartiklar, ett 30-tal andra texter (rapporter, antologibidrag, recensioner, översiktsartiklar, debattinlägg mm), ett dussintal internationella konferenspapers och ett 40-tal seminariepresentationer och offentliga föreläsningar och totalt kan jag även räkna in närmare 700 citeringar/refereringar av andra forskare sedan 2018.

Eftersom CEMFOR-forskartjänsten i Uppsala innebar heltidsforskning så tyder därmed det (allra) mesta på att jag hade hunnit med långt mycket är än så här (d v s än allt ovanstående) om jag hade fått tjänsten och därtill hade både mitt privatliv och yrkesliv sett fullständigt annorlunda ut idag för då hade jag ju inte behövt överklaga tillsättningen med allt vad det har inneburit av en sedan 2018 nedåtgående spiral inom snart sagt det mesta som betyder något i (privat- och yrkes)livet i längden och som bl a stavas vänner och ett socialt liv samt sist men inte minst en självklar plats inom ett forskningsfält varinom jag tidigare och i åratal rörde mig som fisken i vattnet.