Adoptivföräldern Ulf Kristersson inleder nu ett samarbete med ett parti som tidigare drev det rasideologiska kravet att stoppa alla utomeuropeiska adoptioner

”En bild säger mer än tusen ord” som det heter eller i varje fall ett måhända taffligt tillverkat bildcollage som kanske inte har satts samman för att få Ulf Kristersson att framstå i särskilt fördelaktig dager i just detta sammanhang (d v s i relation till frågor om rasism, högerpopulism och minoriteter).


Bilden i mitten är väl ett s k ”slag under bältet” (d v s den slår mot intimzonen och privatlivet) men det ska påpekas att av alla de åtminstone 30-talet adoptivföräldrar som har suttit i riksdagen sedan 1990-talet så står Kristersson numera sannerligen ut i just detta sammanhang (d v s i relation till frågor om rasism, högerpopulism och minoriteter).


Nu kanske det inte går att kräva att alla politiker som är adoptivföräldrar måste vara engagerade i frågor om rasism, högerpopulism och minoriteter men det borde ändå gå att kräva av dem för deras barns skull (OBS: ännu ett s k ”slag under bältet”) att inte samarbeta med ett parti som i åratal drev det rasideologiska kravet på att stoppa alla utlandsadoptioner av utomeuropeiska barn.


Visserligen har tre om inte fyra av SD:s riksdagsledamöter varit adoptivföräldrar sedan SD kom in i riksdagen 2010 men de har trots allt ändå någon slags negativ dispens i sammanhanget (d v s i relation till frågor om rasism, högerpopulism och minoriteter).


SD:s rasideologiska krav på ett totalstopp för alla utomeuropeiska adoptivbarn ärvde SD f ö från den samlade svenska s k nationella rörelsen vars olika efterkrigstida partier och organisationer (Nordiska rikspartiet, Nysvenska rörelsen, Sveriges nationella förbund och senare även Vitt ariskt motstånd, Riksfronten och Nationalsocialistisk front) alla drev det kravet ända sedan de första icke-vita adoptivbarnen ”invandrade” till Sverige fr o m 1950-talets slut i kölvattnet efter Koreakriget.


Detta rasideologiska krav motiverades med att de utomeuropeiska utlandsadopterade till kanske 98% (om inte mer) blir tillsammans med och får barn med vita personer som vuxna i de fall då de har en partner (och vare sig de är heteros eller homos) och då de får barn (och oavsett hur de får barn) till skillnad från invandrarna och deras barn vilka mestadels blir tillsammans med och får barn med varandra förutom de s k kärleksinvandrarna som invandrar till Sverige för att just gifta sig med svenskar.


Kravet hittades i partiprogrammet när dagens SD:s ledargarnityr inklusive Åkesson gick med i SD på 90-talet och även om det kanske är ursäktligt så här i efterhand att som arg skinnskalle, fullpumpad med både adrenalin och vikingarock- och vit makt-musik, gå med i ett parti som SD som tonåring så undrar en ju samtidigt hur Åkesson och de andra i nuvarande SD:s ledarskikt som gick med i partiet vid den tiden egentligen tänkte då de i stort sett samtliga har växt upp med utomeuropeiska adoptivbarn i sin närhet p g a att de stora årskullarna av utländska adoptivbarn sammanfaller nästan exakt med desammas födelseår.


Sverige slog då demografiskt världs(historiskt)rekord mellan ca 1975-85 vad gäller andelen utrikes födda och ”invandrade” barn som adopterades av svenskar vilket innebar att normen under många år var att det fanns åtminstone en och ibland t o m två utomeuropéer som var adoptivbarn per skolklass i hela riket.


Att gamla s k överklassnazister var emot internationell adoption för att värna och skydda den s k nordiska rasen från s k rasblandning med ”Tredje världens myllrande människomassor” kan jag någonstans ha överseende med (de gamla s k överklassnazisterna var ändå och trots allt högutbildade och förmögna) men att ”svenssonungar” (arbetarklass och lägre medelklass) som själva hade adopterade klasskompisar, grannar, vänner, kusiner och i flera fall partners och syskon gick med i ett parti som av rasideologiska skäl var emot de sistnämnda övergår faktiskt nästan mitt förstånd (Åkesson själv växte exempelvis upp med utomeuropeiska adoptivbarn i sin närhet – det har han då berättat om vid flera tillfällen).