USA har nu antagit en nationell plan mot strukturell rasism såsom Sverige redan har gjort men till skillnad från den svenska planen lyfter Bidens plan fram behovet av statistik om minoriteterna

Medan svenskarna fortsätter att med vitglödgad (och vit) vrede härja mot (och kanske t o m ”hata på” samtidigt som att jag så klart är medveten om att hat är ett mycket starkt ord och kanske går det inte att tala om ett svenskt färgblint antirasistiskt hat…) jämlikhetdata och allt vad siffror och statistik om minoriteterna (utifrån ras, etnicitet, religion och språk) heter – bara under denna vecka har då t ex två svenska dagstidningar närmast brukat antirasistisk krigsretorik på ledarplats och kritiserat jämlikhetsdata (och talat om att amerikaner och britter som tillämpar jämlikhetsdata helt enkelt förestår rasism och nog t o m är rasister då de räknar ras och etnicitet) så har Biden nu utfärdat ett presidentdekret och en nationell plan som behandlar frågan om strukturell rasism i USA och Bidens nya demokratiska regering lyfter då fram behovet av just statistik om minoriteterna för att överhuvudtaget kunna få en bild av hur strukturell rasism i USA ser ut för att därefter åtminstone försöka åtgärda och bekämpa densamma.


USA tillämpar visserligen redan jämlikhetsdata men på senare år, i takt med att en specifik amerikansk form av färgblindhet har fått breda ut sig (OBS: den amerikanska färgblindheten härrör då från en nyliberal och individualistisk ideologi och inte, som i Sverige, från en socialistisk och liberal progressiv antirasism som i det svenska fallet av hela sitt antirasistiska vita hjärta är emot statistik om minoriteterna i Sverige), så har insamlandet av statistik om minoriteterna försämrats i USA på senare tid. Trumps regering sade t ex nej till att låta MENA-amerikanerna, d v s alla de miljontals amerikaner som härrör från Nordafrika, Västasien och Centralasien (och naturligtvis både invandrarna, ”andrageneration:arna”, de blandade/mixade och de adopterade), bli en egen demografisk kategori i den amerikanska folkräkningen, vilket innebär att t ex algerier, turkar, araber, iranier och kurder i USA oftast uppger att de är vita amerikaner och ibland att de är asiatiska amerikaner.


Jag fattar så klart att det enorma enligt svenskarna genomrasistiska landet USA inte kan jämföras med det pyttelilla enligt svenskarna genomantirasistiska landet Sverige men USA och Sverige har nu trots allt ändå en sak gemensamt – de är idag och tack vare Biden och Löfven de enda suveräna staterna i åtminstone västvärlden som har antagit en nationell plan mot strukturell rasism.


Den svenska nationella planen mot strukturell rasism skiljer sig dock från den amerikanska nationella planen mot strukturell rasism och inte minst i synen på statistikfrågan:


Medan USA:s nya plan mot strukturell rasism som antogs i dagarna lyfter fram statistik om minoriteterna som absolut avgörande för att överhuvudtaget ens få en bild av strukturell rasism i USA och för att ens kunna bekämpa strukturell rasism i USA så tar den svenska planen mot strukturell rasism helt och hållet avstånd från att samla in statistik om minoriteterna.