I år har hela tre böcker kommit ut på svenska som använder ordet vit/a i betydelsen vithet/vita personer i titeln och sedan 2012 har sex böcker publicerats som innehåller ordet ras i titeln och två nya titlar utkommer 2021

Fascinerande – och positivt tycker i varje fall jag som ägnar mig åt frågor om ras och vithet i en svensk kontext – att kunna konstatera att nu när detta år snart är över så har hela tre böcker publicerats på svenska som explicit använder ordet vit/a i betydelsen vithet/vita personer – d v s Lovette Jallows ”Främling i vita rum”, Siduri Polis ”Hur du lyckas i en vit värld” samt Catrin Lundströms och min bok ”Vit melankoli. En analys av en nation i kris” och kanske än mer fascinerande är att kunna konstatera att alla dessa tre böcker dessutom säljer skapligt bra att döma av nätbokhandlarnas försäljningslistor.


Att använda ordet vit/a i betydelsen vithet/vita personer liksom begreppet vithet i sig i en boktitel på svenska anses m a o allt mindre kontroversiellt inom den svensktalande gemenskapen för annars skulle antagligen inte de svenska bokförlagen tillåta och släppa igenom den typen av titlar.


Vad gäller ordet ras så är det dock fortfarande mycket kontroversiellt överlag bland svensktalande och därför har mycket få böcker publicerats på svenska som innehåller glosan ras och som handlar om det moderna Sverige under senare år.


Under 1900-talets första hälft och fram tills 1960-talet och även en bit in på 1970-talet var det inte ovanligt alls att böcker gavs ut på svenska som innehöll ordet ras i titeln såsom exempelvis Lars Beckmans bok ”Ras och rasfördomar” från 1966 som nytrycktes så sent som 1981. Därefter tog det många år innan en bok på svenska kom ut som innehöll glosan ras i titeln och som handlar om det moderna Sverige – det var först 2007 som detta skedde igen med Catrin Lundströms bok ”Svenska latinas. Ras, klass och kön i svenskhetens geografi” och därefter 2012 med antologin ”Om ras och vithet i det samtida Sverige” som Helena Hörnfeldt, Fataneh Farahani, René León Rosales och jag själv stod bakom. Året därpå kom sedan Karin Henrikssons bok ”En droppe svart blod. Ras och tolerans i USA” (2013) och 2017 kom antologin ”Ras och vithet. Svenska rasrelationer i går och i dag” ut som jag själv var redaktör för.


År 2018 kom därefter den svenska översättningen av Reni Eddo-Lodges bästsäljare ”Varför jag inte längre pratar med vita om ras” ut liksom Catrin Lundströms bok ” Icke/vit migration. Reflektioner kring ras, medborgarskap och tillhörighet i en svensk kontext” och Andréaz Wasniowskis och min antologi ”Studier om rasism. Tvärvetenskapliga perspektiv på ras, vithet och diskriminering” och året därefter gav jag ut boken ”Att skriva om svenskheten. Studier i de svenska rasrelationerna speglade genom den icke-vita svenska litteraturen” som också den innehöll ordet ras i titeln. Nästa år kommer jag slutligen även att ge ut ytterligare två böcker som explicit brukar glosan ras i titlarna – nämligen ”Svensk rasism under efterkrigstiden. Rasdiskussioner och rasfrågor 1946-1977” samt ”Adopterad: Från ’annan ras’ till ’hederssvensk’”.


Det går att anta att antalet bokpublikationer på svenska som innehåller ordet ras i titeln och vare sig det handlar om svenskspråkiga originaltexter eller översättningar från andra språk till svenska sakta men säkert kommer att fortsätta att växa i framtiden men troligen kommer rasbegreppet sannolikt aldrig att slå igenom i Sverige mot bakgrund av den dominerande svenska färgblinda antirasismen så snarare kommer nog i stället antalet böcker som använder ordet vit/a i titeln i betydelsen vithet/vita personer framför allt att öka i antal under de närmaste åren och det är mycket möjligt att även nästkommande år 2021 kommer att bjuda på hela tre boktitlar som just använder sig av ordet vit/a i titeln såsom under innevarande år.

Det ska tilläggas att sedan 2010 och fram tills idag så har säkerligen uppemot 100 böcker om inte fler än så och som innehåller termen etnicitet eller etnisk/a/t publicerats på svenska liksom mängder med böcker som innehåller ordet rasism eller rasistisk/a/t (och vilka ofta handlar om extremhögern) så det är alldeles uppenbart att termen ras de facto har ersatts av termen etnicitet inom den svensktalande gemenskapen.