För första gången i svensk skolhistoria har flickorna nu gått om pojkarna vad gäller skolresultat

För första gången någonsin i svensk utbildnings- och skolhistoria har flickorna nu gått om pojkarna i samtliga ämnen mätt i betyg och skolresultat enligt en undersökning som Tidningen Läraren står bakom: Sedan det nuvarande betygssystemet infördes 2012/13 har skillnaderna mellan de båda könen eskalerat och det gäller även det skolämne där pojkarna tidigare presterade bättre än flickorna – d v s idrott och hälsa.


I genomsnitt har landets flickor numera hela 12% högre genomsnittspoäng än pojkarna. Förutom att ha högre genomsnittspoäng i samtliga ämnen uppvisar fickorna även många fler toppbetyg och dubbelt så många A i genomsnitt som pojkarna. Skillnaden mellan könen fortsätter sedan även i gymnasieskolan liksom än mer bör tilläggas på högskolan. Till exempel gick hela 80,8% av flickorna ut gymnasiet med grundläggande högskolebehörighet 2019 att jämföra med endast 66,4% bland pojkarna. Idag dominerar de unga kvinnorna kraftigt på landets högskolor och det är också de som lyckas slutföra sina högskolestudier allra mest jämfört med de unga männen.


Hela 1/3 per årskull misslyckas idag med sina grundskole- och/eller gymnasiestudier vilket innebär att kring 33% per kohort numera saknar en genomgången, avslutad och godkänd gymnasieutbildning/examen varav de allra flesta är unga män och tyvärr innebär detta med att sakna en gymnasieutbildning/examen en mycket hög risk för att hamna i arbetslöshet och bidragsberoende.


Under 1800-talet och större delen av 1900-talet presterade pojkarna bättre än flickorna i de allra flesta ämnen och pojkarna presterade även bättre på gymnasiet och på högskolan men sedan 1900-talets slut och fr a under 2000-talet har pojkarna fått allt sämre betyg och uppvisat allt lägre skolresultat.


Det är pojkarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund som presterar allra sämst liksom pojkar vars båda föräldrar uppvisar en låg utbildning generellt. Idag talar ca 30% av alla barn och ungdomar och unga vuxna ett annat språk än svenska som förstaspråk och det finns skäl att misstänka att det fr a är denna grupp som det går sämst för i det svenska skolsystemet.