Skillnaden i språk-, kunskaps- och läsförståelsenivåer mellan majoritets- och minoritetselever är större i Sverige än i andra västländer och i-länder

En oerhört sorglig larmnyhet som bl a avspeglar sig i både Pisa- och PIAAC-undersökningarna – d v s skillnaderna är större i Sverige mellan majoritets- och minoritetsbarnen än i andra västländer och i-länder:


Skillnader i grundläggande läsfärdigheter mellan inrikes och utrikes födda i den internationella jämförelsen PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) – genomsnittligt resultat i läsförståelse år 2016 i PIRLS-undersökningen:


födda i Sverige med minst en inrikes född förälder (d v s ”blandbarnen”): 562
utrikes födda (d v s invandrarbarnen): 528
födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andragenerationsbarnen”): 523


Bland inrikes födda 15-åringar med en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s ”blandbarnen”) har närmare 15% inte uppnått grundläggande läsfärdigheter. Bland inrikes födda 15-åringar med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andragenerationsbarnen”) handlar det om över 20% och bland utrikes födda 15-åringar närmare 45% (d v s invandrarbarnen).

Närmare hälften av samtliga elever med utländsk bakgrund misslyckas idag i PISA (Programme for International Student Assessment )-undersökningens delprov i matematik. Sådana nivåer och skillnader hittas numera bara i OECD-länder som Ungern och Slovakien där de romska eleverna står för samma typ av ”bottenstatistik”. Sverige är det land i OECD där skillnaden i grundfärdigheter i läsning, räkning och problemlösning mellan inrikes och utrikes födda är som allra störst: 35% av de utrikes födda uppvisar otillräckliga färdigheter inom läsning, räkning och problemlösning jämfört med ca 5% av de inrikes födda.

Mer än var fjärde 15-åring i OECD-länderna klarar inte baskraven i ett eller flera av skolans centrala ämnen och inte ens de enklaste uppgifterna i ett eller flera av PISA-undersökningens delprov i läsning, matematik respektive naturvetenskap. I Sverige är denna siffra ännu högre – det handlar om 34%. Sverige är idag det OECD-land där andelen lågpresterande grundskoleelever har ökat allra mest och allra snabbast under de senaste åren och fortsätter att göra det och där klyftorna dessutom ökar kraftigt.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/halften-av-sexaringarna-pratar-for-dalig-svenska?fbclid=IwAR3NQ-Hebdxnsu59zgOhVAE7Oa8AFKtAAFmRYuPKQdpD67rIafMkTmzgRrM

”Varannan sexåring på grundskolorna i Järvaområdet i Stockholm pratar svenska för dåligt. Barnen riskerar att inte klara kunskapsmålen, larmar grundskolechefen Happy Hilmarsdottir-Arenvall.”