Om problematiken med den minskade läs- och skrivkunnigheten

Liberalernas Cecilia Elving och Jessica Johnson varnar för att den stadigt sjunkande läs- och skrivkunnigheten bland landets barn, ungdomar och unga vuxna kan leda till både (fysisk och psykisk) ohälsa, fattigdom (och arbetslöshet), missbruk och kriminalitet i Dagens Arena och jag påminner som vanligt gärna om att den sjunkande läs- och skrivkunnigheten i Sverige i första hand drabbar och slår mot minoritetsbarnen som inte har svenska som förstaspråk (OBS: det finns absolut också majoritetssvenska barn, tonåringar och unga vuxna som numera har stora svårigheter att läsa och skriva men i alltför hög grad handlar det tyvärr om landets minoritetsinvånare):

Sverige är då tyvärr ett av de EU-länder där både läs- och skrivkunnigheten bland barn och unga har gått ned allra mest under de senaste åren. Sverige är vidare det OECD-land där skillnaden i läskunnighet mellan inrikes och utrikes födda är som allra störst:

Kring 35% av de utrikes födda uppvisar otillräckliga färdigheter vad gäller läsning (liksom även vad beträffar räkning och problemlösning) jämfört med runt 5% av de inrikes födda och åtskilliga av de inrikes födda är s k ”andrageneration:are”.

Och mer än var fjärde 15-åring i OECD (d v s i västvärlden plus i-världen) klarar inte baskraven i ett eller flera av skolans centrala ämnen och inte ens de enklaste uppgifterna i ett eller flera av PISA-undersökningens delprov i läsning (liksom ej heller i matematik respektive naturvetenskap):

I Sverige är denna siffra ännu högre – det handlar om 34% bland ”våra” tonåringar och fr a handlar det just om minoritetsbarnen – de s k blandade barnen, de s k andragenerationsbarnen och invandrarbarnen. Bland inrikes födda 15-åringar med en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s ”blandbarnen”) har närmare 15% inte uppnått ens de grundläggande färdigheterna i läskunnighet enligt PISA:s definition.

Bland inrikes födda 15-åringar med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andragenerationsbarnen”) handlar det om över 20% och bland utrikes födda 15-åringar (d v s ”invandrarbarnen”) närmare 45%.

Bristande läskunnighet bäddar för kriminalitet

”Den 8 september firades den internationella läskunnighetsdagen världen över. Sverige har sedan länge haft en av världens högsta läskunnighet för barn. Men de senaste åren har vi sett att barn och unga i Sverige läser allt mindre och med allt sämre läsförståelse.

Detta gäller allra främst pojkar, som på många håll halkar efter i skolan. Var fjärde pojke i Sverige läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Var femte kille saknar behörighet till gymnasiet och hela var tredje går inte färdigt gymnasiet.

Konsekvenserna av problemen är enorma, både för de enskilda men även för samhället i stort. De pojkar som misslyckas i skolan riskerar inte bara sämre hälsa, utan också att hamna i utanförskap. Att misslyckas i skolan är en stark riskfaktor för kriminalitet.

Studier pekar tydligt på ett samband mellan låga avgångsbetyg från grundskolan och kriminalitet. Faktum är att kriminalitet är betydligt vanligare bland lågpresterande i skolan, oavsett socioekonomisk bakgrund. Ett samhälle med för många misslyckade skolgångar, förenat med lägre läskunnighet, blir ett mer otryggt samhälle.”