Om uppkomsten av en nordisk ras- och vithetskritisk litteraturforskning

Går det kanske att numera tala om födelsen och framväxten av en nordisk ras- och vithetskritisk (och dekolonial och postkolonial) litteraturforskning eller åtminstone om en ”miniminivåg” av ras- och vithetsforskningsstudier som undersöker nordiska och svenska litterära texter?
118533288_10157802816140847_7709346527335768891_n.jpg
 
Snart försvarar Therese Svensson sin avhandling i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet ”Vithetens koagulerade hjärta. Om avkoloniserande läsningars möjlighet” som är den andra litteraturvetenskapliga avhandlingen i Norden som explicit operationaliserar termerna ras, rasialisering/rasifiering och vithet samt dekolonial och postkolonial teori på nordisk litteratur.
118649333_10157802816160847_3578718533329627675_n.jpg
118652723_10157802816425847_2407013450402289354_n
 
År 2018 kom Kristina Leganger Iversens avhandling ”Når dikta tiltaler nasjonen. Kvitheit, kolonialitet og subjektivitet i sju samtidige skandinaviske diktbøker” från Institutt for lingvistiske og nordiske studier vid Oslo universitet och det är slående att norrmännen ofta är först i olika forskningssammanhang såsom Geir Follevågs avhandling från 2007 ”Biologosentrisme. Om litterære framstellingar av adopsjon, spesielt Kong Oidipus og Mansfield Park” som var först med att studera litterära texter utifrån ett adoptionskritiskt perspektiv medan Tony Sandsets ”Color that matters. A comparative approach to mixed race identity and Nordic exceptionalism” från 2018 var först med att studera icke-vita blandade eller mixade personer.
118574107_10157802816410847_513487004804137388_n
 
Förhoppningsvis kommer sedan Maïmouna Jagne-Soreaus ”Postinvandringslitteratur i Norden. Den litterära gestaltningen av icke-vita födda och uppvuxna i Norden” (Helsingfors universitet och Université Sorbonne-Paris) att bli den tredje avhandlingen i ordningen om det nu inte blir Natia Gokieli vid Humboldt-universitetet i Berlin som också hon undersöker svensk och nordisk litteratur utifrån ett ras- och vithetsperspektiv. Vid Humboldt-universitetet finns dessutom också den danska doktoranden Astrid Sophie Øst Hansen som likaså arbetar på en ras- och vithetskritisk litteraturvetenskaplig avhandling med fokus på samtida nordisk poesi.
118537427_10157802816250847_7989429519811468877_n.jpg
 
Sedan hoppas jag så klart att Richey Wyver snart ska bli klar med sin adoptionskritiska avhandling vid University of Auckland, som bl a undersöker icke-vita utlandsadopterades texter, liksom att Sabina Ivenäs vid Linköpings universitet, som tidigare var doktorand vid University of Washington, också hon någon gång ska disputera på sin studie av icke-vita adopterades litterära produktion.
118661218_10157802816265847_6525568597597789845_n
 
Och min egen ”tegelstens:aktiga” bok/monografi ”Att skriva om svenskheten. Studier i de svenska rasrelationerna speglade genom den icke-vita svenska litteraturen” från 2019 var slutligen den första studien i sitt slag som en redan disputerad person har stått bakom – d v s den första ras- och vithetskritiska studien av (svenskspråkiga) litterära texter som en forskare har förestått (d v s jag själv, som då är docent).
118675814_10157802816315847_4181130860070831784_n
118617095_10157802816330847_7410701688265964131_n.jpg