Än en gång approcherad av någon som uppskattar mitt arbete

Så händer det igen – en för mig helt okänd person kommer fram till mig och tilltalar mig och säger vad hen tycker, tänker och känner om mig:
 
Jag var/satt igår på Centralstationen i Stockholm i väntan på att gå på Karlstadståget och fram kom en för mig helt okänd ung afrosvensk (s k andragenerations)kvinna som sade ”du är Tobias Hübinette väl?”. Efter att jag svarat jakande kom sedan en strid ström av ord ur hennes mun i stil med ”tack för allt du gör”, ”du betyder så mycket för så många”, ”du har lärt mig och andra så mycket tack vare allt du gör, skriver och säger” o s v. Den unga kvinnan ifråga bad samtidigt om ursäkt att hon hade kommit fram och ”stört” mig och hon uttryckte vidare även vid två tillfällen att hon var/blev generad och förlägen av att prata med mig innan hon hastade vidare till, gissar jag, sitt tåg. Jag försökte vid flera tillfällen både tacka henne tillbaka å mina vägnar samt säga att hon inte skulle känna sig vare sig skyldig eller generad men fick knappt en syl i vädret.