En reflektion kring den koreanska diasporapolitiken och synen på koreanskheten

Sydkoreas regering har nu och sedan någon vecka tillbaka börjat distribuera skyddsmasker till adopterade som idag bor och befinner sig i ett 20-tal västländer.
KH.jpg
 
Landet har då sedan 90-talet bedrivit en etnonationalistisk konfuciansk klan/storfamiljscentrerad diasporapolitik som en integrerad del av den sydkoreanska globaliseringspolitiken, och som därför också inkluderar de till västvärlden bortadopterade sydkoreanerna, vilka vid det här laget utgör över 200 000 personer varav 10 000 befinner sig i just Sverige.
 
Denna syn på vad som utgör koreanskhet och vilka som anses vara koreaner eller i varje fall kopplade till Koreahalvön skiljer sig då rejält från det västerländska ras- och/eller nationstänkandet då det också inkluderar de adopterades (i huvudsak vita) adoptivföräldrar, (i huvudsak vita) partners och (i huvudsak blandade/mixade) barn.
 
Utanför Väst finns det då helt andra sätt att konceptualisera, konstruera och imaginärt föreställa sig kollektiva gemenskaper som ibland är mer inkluderande än de västerländska nationella gemenskaperna och det koreanska exemplet kan tyckas oerhört provocerande särskilt för adopterade men också för deras föräldrar och partners.
 
de adopterade:
Hur kan ett land som har sålt allra flest av sina egna barn till Väst i den postkoloniala och icke-västerländska världen ens ha mage att så här många år senare göra anspråk på oss adopterade nu när vi är vuxna och än mer västerlänningar och inte på något sätt koreaner längre annat än rent kroppsligen?
 
adoptivföräldrarna:
Hur kan en främmande makt hävda att både jag och mina barn, som jag en gång adopterade från Sydkorea, har ett band till detta land då det bandet ju inte existerar på någon slags juridisk nivå idag annat än på en slags sentimental-nostalgisk nivå utifrån ett västerländskt sätt att se på det hela för det enda som skiljer mina barn från andra barn är ju utseendet och ingenting annat och jag som adoptivförälder är ju inte på något sätt korean?
 
de adopterades partners:
Hur kan ett avlägset land långt borta i östra Asien komma och påstå att min partner, som är som vilken västerlänning som helst förutom utseendet, fortfarande på något sätt ”tillhör” det koreanska folket och likaså och kanske än mer göra anspråk på våra/t gemensamma barn?