Återigen om vulnerabiliteten bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund under pandemin

Det börjar verkligen blåsa upp till storm nu för landets invånare med utomeuropeisk bakgrund och både vad gäller att drabbas av viruset och att dö av viruset (mot bakgrund av att de redan är kraftigt överrepresenterade bland de som just dör av viruset och då faktorn och variabeln att bo trångt och bo litet är den största faktorn för att drabbbas och möjligen också för att dö av viruset just nu utöver ett sämre sjukdomstillstånd och hög ålder) och av att bli både riktigt och varaktigt fattig framöver (som om det inte var illa nog just nu – d v s de är redan fattiga överlag) inklusive alla barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund vilka redan i alltför hög grad växer upp i (barn)fattiga (barn)hushåll:
 
Den genomsnittliga invånaren i Sverige (som är en människa), bor på 42 kvadratmeter (kvm) per person (d v s borträknat djur). Mest utrymme har de som bor i småhus – 47 kvm/person. De som bor i småhus i bostads- eller hyresrätter har vidare i genomsnitt ett boendeutrymme på 41 kvm per person respektive 40 kvm per person.
 
De som bor i flerbostadshus uppvisar i genomsnitt ett något mindre utrymme per person – 39 kvm/person för de som bor i bostadsrätt och 34 kvm/person för de som bor i hyresrätt. Allra minst utrymme har de som bor i specialbostäder såsom i studentbostäder och på äldreboenden – de disponerar i genomsnitt 29 kvm per person.
 
Nästan 80% (79,9%) av invånarna med utomeuropeisk bakgrund bor i flerbostadshus (d v s i praktiken s k höghus) och nästan 75% (73,6%) av dem bor i hyresrätter (d v s de äger inte sin bostad) medan bortemot 66% (63,5%) av dem bor mycket trångt. Detta innebär att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund i genomsnitt och i bästa fall bor på kring 28-30 kvm per person.
 
Omvänt bor endast kring 25% (27%) av majoritetsinvånarna i hyresrätter, nästan 60% (58,7%) av dem bor i småhus och närmare 50% (49,5%) av dem bor mycket rymligt/stort. Detta innebär att landets majoritetsinvånare i genomsnitt och i sämsta fall bor på kring 48-50 kvm per person.
 
Dessutom är 68% av samtliga hushåll i Sverige hushåll där ingen invånare mellan 0-18 år är folkbokförd/a – d v s över 2/3 av samtliga svenska hushåll är numera barnlösa hushåll (dock har många barnlösa djur som bor hos dem permanent och många som är barnlösa på pappret kan vara skilda föräldrar som har barn boende hos sig varannan vecka/helg o s v). Nästan 40% av samtliga svenska hushåll är dessutom singelhushåll.
 
Detta innebär i praktiken att över 50% av samtliga majoritetsinvånare bor ensamma idag utöver att de mestadels bor mycket rymligt och stort samt att över 75% av samtliga majoritetsinvånare bor i ett barnlöst hushåll. Att bo ensam och att bo utan barn plus att bo mycket rymligt/stort verkar vara en faktor och variabel som just nu är ett skydd mot viruset och som sannolikt förklarar att majoritetsinvånarna är proportionellt underrepresenterade bland de som dör av viruset just nu.
VAR.jpg
 
En av tio av alla invånare i Sverige lever vidare med en varaktigt låg ekonomisk standard vilket innebär att de har haft en mycket låg ekonomisk standard under 2018 (siffrorna från 2019 års deklarationer är då ännu ej klara) och under minst två av de tre föregående åren. Av de utrikes födda invånarna har 20% en varaktigt låg ekonomisk standard ”rakt av” att jämföra med 7% av de som är inrikes födda ”rakt av”, och denna sistnämnda siffra inkluderar då alltför många riktigt fattiga s k ”andrageneration:are”.
 
Av alla invånare som är födda i Afrika har 1/3 en varaktigt låg ekonomisk standard och av de som är födda i Asien har 1/4 det.
 
Av de utrikes födda barnen i Sverige har 40% vårdnadshavare som uppvisar en varaktigt låg ekonomisk standard jämfört med runt 5% av barnen som är inrikes födda och som har två inrikes födda föräldrar (de allra flesta av de sistnämnda är i praktiken ensamstående mödrar som saknar en varaktig partner).
 
Idag meddelade också en representant för Arbetsförmedlingen till Svenska Dagbladets näringslivsbilaga att de allra flesta av de 10 000-tals som nu har ”sparkats” på rekordtid p g a pandemin tyvärr är invånare med utomeuropeisk bakgrund då de som har arbete inom denna grupp (över 20% av samtliga invånare i dagens Sverige har då någon form av utomeuropeisk bakgrund) är kraftigt överrepresenterade inom servicenäringarna/branscherna, som hittills åtminstone står för flertalet av de som har förlorat jobbet p g a viruset. Exempelvis sade representanten för Arbetsförmedlingen att närmare 30% av alla kvinnor i landet med utomeuropeisk bakgrund redan är arbetslösa.

En kommentar

  1. Pingback: Återigen om vulnerabiliteten bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund under pandemin — Tobias Hübinette | Skogsnytt