Sveriges första kurs som explicit handlar om ras utifrån ett kritiskt ras- och vithetsforskningsperspektiv kommer snart att ges av Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet

Det är med både stolthet och glädje som jag nu kan konstatera att den svenska högskolevärldens allra första kurs någonsin som explicit handlar om ras utifrån ett kritiskt ras- och vithetsforskningsperspektiv snart kommer att börja ges vid min arbetsplats Karlstads universitet och jag är då en av de lärare som kommer att undervisa på kursen Feministisk postkolonialism och kritiska rasstudier, som ges för första gången nu i höst av och vid Karlstads universitets Centrum för genusforskning.
FEMPOL.jpg
 
Denna högskolekurs är möjligen den enda (än så länge i varje fall) som just explicit behandlar kritisk rasforskning i Europa förutom i Storbritannien och Karlstads universitet skriver därmed både svensk och europeisk (förutom brittisk) högskole- och högre utbildningshistoria.
 
Ingenstans i världen är motståndet mot att studera och forska om ras, och t o m att tänka genom och tala om ras, så stort som just i Sverige vilket kortfattat beror på att Sverige innan 1960-talet var det land i det demokratiska Väst som var allra mest investerat i ett specifikt svenskt rastänkande för att därefter bli det land i hela världen som har investerat allra mest i en specifik form av svensk färgblind antirasism som har resulterat i att Sverige idag både är världens första och enda antirasistiska suveräna statsbildning och att Sverige idag styrs av världens första och enda antirasistiska och även feministiska regering.
 
Innan 1960-talet excellerade den svenska akademin och de svenska forskarna därför i rasforskning och trots Sveriges demografiska litenhet var dåtidens svenska rasforskare kraftigt överrepresenterade i dåtidens internationella vetenskapliga sällskap, tidskrifter, antologier och konferenser som handlade om rasforskning. Därefter har den svenska forskarvärlden i stort sett helt ignorerat alla frågor om ras och vilket är en utveckling som inte minst institutionaliserades och permanentades efter att Sverige avskaffade rasbegreppet som första land i världen att göra det genom ett regerings- och riksdagsbeslut i början på 00-talet, som även Kungl. Vetenskapsakademien var för (d v s att utmönstra och utrangera rasbegreppet) som då paradoxalt nog representerades av en av Sveriges sista rasforskare.
 
Mellan 2012-18 grundade och ledde jag sedan det av forskningsrådet Forte finansierade nationella forskarnätverket för svenska kritiska ras- och vithetsstudier, som sammanlagt samlade ett 100-tal svenska forskare och doktorander och som resulterade i ett flertal möten, konferenser, seminarier, besök av utländska forskare och publikationer, som ett försök att introducera den kritiska rasforskningen i landet, vilket bl a resulterade i att jag under ett flertal år antagligen var landets mest uthängda forskare på ledar-, debatt- och kultursidorna som varande någon slags biologist, essentialist, pro-identitetspolitik-ideolog eller t o m rasist.

  1. Pingback: 'Feministisk postkolonialism och kritiska rasstudier' ny kurs på Karlstads universitet - Samhällsnytt
  2. Pingback: Det händer så mycket som det inte berättas om… Del 5 – Bakom kulisserna
  3. Pingback: Expo – journalisternas kunskapsbank | Invandring och mörkläggning