Om regeringen Löfvens satsning på forskning om rasism

Igår kom Forums för levande historia rapport ”Slutredovisning 2020 av uppdrag att samordna och följa upp den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott, 2016–2019”, som bl a redovisar hur Löfvens rödgröna regering, som då fortfarande och hitintills är världens både första och enda antirasistiska och feministiska regering, har allokerat forskningsmedel till den svenska högskole- och forskarvärlden som specifikt handlar om forskning om rasism. Detta har då aldrig tidigare hänt i svensk idé- och lärdomshistoria och universitets- och forskningshistoria och det kommer nog kanske aldrig att hända igen.
VR.jpg
 
År 2016 beviljades 17 forskningsprojekt bidrag via Vetenskapsrådet och år 2019 handlade det om 18 projekt. Själv är jag den ende svenske forskaren som tilldelades medel vid båda tillfällena och jag är mycket väl medveten om att det är högst sannolikt att jag just nu upplever min höjdpunkt vad gäller min s k yrkeskarriär mot bakgrund av att ingenting kommer att vara sig likt igen vare sig efter pandemin eller efter 2022 års val när det nya TAN-högerblocket tar över landet.
 
Med all säkerhet kommer frågor om ras/rasism att fortsätta att ”fade:a” bort från den politiska agendan och från den svenska offentligheten liksom från (svenska) språket i sig (vilket det då finns siffror på – ras har de svensktalande slutat att tala om för länge sedan och bruket av ord som rasism, rasistisk/t och rasist/er har då minskat dramatiskt i publicerad och offentlig svenskspråkig text sedan 2010-talet) såsom har skett ända sedan det s k flyktingkrisåret 2015 och efter att frågor om ras/rasism ”peak:ade” under 2010-talets första hälft och för min del kommer allt bara att gå utför när Löfven-regeringens satsning på att bekämpa rasism är över.
 
Eftersom de två Löfven-regeringarnas absolut världsunika satsning på att bekämpa rasism snart är över så skadar det inte att redovisa alla de som erhöll medel för att forska om rasism 2016 respektive 2019 för äras dem som äras bör innan ”allt är över”, som det brukar heta, och ”allt” innebär då storskaliga statliga satsningar mot rasism och forskningsutlysningar och medelstilldelningar som specifikt handlar om rasism.
 
Själv har jag f ö alltid tänkt att det faktum att Löfven trots allt är världens och fr a och inte minst västvärldens mest antirasistiska och antifascistiska regeringschef har att göra med hans egen familjehistoria och med att ”allt börjar i Värmland” vad gäller den svenska s k nationella rörelsen och dess historia, d v s det faktum att Löfvens biologiska föräldrar och inte minst hans värmländska biologiska morfar (som f ö höll hela den svenska s k nationella rörelsen ”under armarna” efter kriget som landets enda s k nationella typograf) var s k nationella har spelat en absolut avgörande roll för denne vad gäller att som både partiledare och regeringschef engagera sig mot rasism.
 
Löfvens regeringstid är f ö trots allt ännu inte över – senare i år kommer exempelvis den internationella konferensen mot antisemitism och för hågkomsten av Förintelsen att äga rum i Malmö och innan Löfven avgår kommer Sverige förhoppningsvis att få sitt Förintelsemuseum vare sig det hamnar i Värmland, Stockholm eller Malmö.
 
Det ska slutligen också sägas att inte särskilt många av dem som erhöll medel 2016 har hunnit slutredovisa sina forskningsprojekt i form av publikationer men några har i varje fall hunnit göra det.
 
forskningsprojektansvariga och forskningsprojekt som erhöll medel från Vetenskapsrådet 2016 för forskning om rasism:
 
Kivanc Atak: Färgrik eller färgblind? Polisbevakningen av rasmässigt motiverade brott i Sverige
Hannah Brady: Rasism inom hälso-och sjukvården. Utveckling och implementering av antirasistiska strategier genom gemensam kunskapsproduktion och utvärdering
Mattias Ekman: Interaktiv rasism på internet, i pressen och politiken. Diskurser om invandring och flyktingar i tider av kris
Mattias Gardell: Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner
Gördel Granström: Offer för rasism
Cordelia Hess: Antisemitismens arkiv i Skandinavien. Kunskapsproduktion och stereotyper i ett långt historiskt perspektiv
Tobias Hübinette: Att rasialisera Sverige. Berättelser om en ny svenskhet
Ulrika Kjellman: Hur ser du ut människa? Illustrationer av människan som art och ras i vetenskapliga publikationer från 1800 till nutid.
Jenny Madestam: Demoraktins väktare eller rasister? En experimentell studie av xenophobi bland svenska polisstudenter
Edda Manga: Metodologiska laboratorier – hur skapa etiskt och vetenskapligt hållbara metoder att mäta diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg och religion?
Marta Miklikowska: Att lära sig fördomar. Empatin och föräldrarnas roll i utvecklingen av ungdomars invandrarfientliga åsikter.
Diana Mulinari: Bortom rasism. Etnografier om antirasism och att leva tillsammans
Paula de los Reyes: Invandrade mödrar – rasifierade barn. Vägval,konflikter och visioner.
Maja Sager: Domstolen som arena för kamp mot och om rasism
Malin Thor Tureby: Judisk och kvinna. Intersektionella och historiska perspektiv på judiska kvinnors liv i Sverige under 1900- och 2000-talet.
Mattias Wahlström: Sociala medier som diskursiv möjlighetsstruktur för attacker mot flyktingboenden
Nikolay Zakharov: Derasifieringsstrategier och praktiker i Brasilien, Storbritannien, Sverige och Sydafrika.
 
forskningsprojektansvariga och forskningsprojekt som erhöll medel från Vetenskapsrådet 2019 för forskning om rasism:
 
Per Adman: Varför diskriminerar offentliga tjänstemän? Om betydelsen av omedvetna diskriminerande attityder
Charlotte Alm: Etnisk diskriminering i rättsliga sammanhang. Betydelsen av förhörspersoners modersmål för tillförlitlighet och mottaglighet för påverkan vid förhör.
Linda Andersson Barnett: Att samla in mänskligheten. Förhistoria, ras och instruktioner för “vetenskapligt” resande, ca 1750–1850
Sevgi Bayram Özdemir: Förövare, offer och åskådare. Ett holistiskt perspektiv på rasism och diskriminering bland unga
Katarina Berndt Rasmussen: If you´re all egalitarians, how come you´re so racist? Sociala normer, implicit bias och diskriminering
Anna Bredström: En ny biologism? Hur medicinsk forskning, policy och klinisk praktik hanterar etniska skillnader i hälsa
Magnus Bygren: Inkludering och exkludering på arbetsmarknaden – ett intersektionellt fältexperiment
Martin Ericsson: Vetenskapen som försvann? Produktion, gränsdragning och cirkulation inom svensk rasforskning ca 1935-1970
Tobias Hübinette: Det svenska r-ordet. Användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i samtida svensk internet- och sociala medier-baserad kommunikation
Michal Krzyzanowski: Invandring och normalisering av rasism. Diskursiva skiften i svensk politik och svenska medier 2010-22
Anne Kubai: Produktionen av deporterbarhet i Sverige. Ensamkommande minderårigas asylprocesser i krisberedskapens tid
Simon Lindgren: Motståndets algoritmer. Att analysera och lära av antirasistisk aktivism i datafieringens tidsålder
Mehek Muftee: En studie om muslimska kvinnors erfarenheter av islamofobi och deras arbete med konst och aktivism
Paula Mulinari: Konsumtion, vardagsrasism och vardagsmotstånd
Paula Mählck: Madam och hembiträdet. En narrativ studie av hushållsarbete och postkolonial rasism i Dar es Salaam
Cristian Norocel: Det högerextrema metapolitiska projektet i digitaliseringens tidearv (E-META)
Lena Wägnerud: Att skapa legitimitet i migrations- och asylprocesser. Ett genusperspektiv
Jeong Jin Yu: Rasdiskriminering hos svenska etniska minoritets ungdomar. En blandad metoddesign