En uppdatering rörande mitt bokmanus om den svenska efterkrigstida historien om ras och rasism

Efter att sedan den 1 januari i år ha inlett detta nya och fram tills nu mycket märkliga årtionde med att ha försökt att spåra, hitta, kartlägga, läsa igenom, förstå, tematisera, kategorisera, analysera och kronologisera hela den svenska offentliga diskussionen om ras och rasism sådan den tog sig uttryck från 1946 och fram tills 1977 i dåtidens svenskspråkiga tryckta tidningar och tidskrifter kan jag nu konstatera att jag har skrivit närmare 250 sidor eller närmare 115 000 ord och 756 000 tecken på det bokmanus som just nu bär arbetsnamnet ”Den svenska rasdiskussionen och de svenska rasfrågorna 1946-77” (Word, Times New Roman, 12 punkter, enkelt radavstånd, ingen formatering).
REF.jpg
 
Den första månaden (d v s januari månad) ägnade jag helt åt en frenetisk och närmast fanatisk materialinsamling som inbegrep att jag beställde upp/fram 100-tals s k lägg med svenska tidskrifter på Kungl. biblioteket liksom även på Stockholms stadsbibliotek och rotade fram 1000-tals tidningsartiklar på mikrofilm och via Kungl. bibliotekets digitala tidningsartikeldatabas Svenska dagstidningar. Dessa artiklar härrörde från åren 1945-89, då jag ursprungligen ville täcka hela Kalla kriget.
 
Den andra månaden (d v s februari månad) ägnade jag åt att läsa igenom de sammanlagt 10 669 A4-sidor (motsvarande kanske 8000 enskilda artiklar då vissa större tidningsreportage kan innefatta 2-4 A4-sidor medan vissa längre tidskriftsartiklar kan täcka 8-10 A4-sidor) som den gigantiska materialinsamlingen hade resulterat i liksom ett 30-tal svenskspråkiga böcker skrivna av svenskar som handlar om ras och rasism och som publicerades under efterkrigstiden och jag tittade mig även igenom ett 25-tal tv-inslag och lyssnade mig igenom åtminstone ett 20-tal radioinslag samt försökte hitta och titta och lyssna på alla lång/spelfilmer och popkulturella sånger som berörde ämnet under efterkrigstiden. Likaså spårade jag upp och letade jag fram samtliga attitydundersökningar som undersökte det s k svenska folkets s k rasfördomar under efterkrigstiden.
 
Den tredje månaden (d v s mars månad) ägnade jag åt att läsa om, koda, tematisera och kategorisera de artiklar som jag slutligen valde ut som mitt empiriska underlag efter att ha avgränsat tidsperioden till 1946-77 och skapa ett eget slags sammelsurium/universum av bokstavs- och sifferkombinationer för att bringa ordning i den fortfarande enorma textsamlingen. Jag började också samtidigt skriva på det bokmanus som jag idag kan konstatera närmar sig 250 A4-sidor och som motsvarar åtminstone 450 sidor i tryckt bokform om nu någonsin något förlag överhuvudtaget vill ge ut en bok i framtiden som handlar om något så bisarrt, knasigt, udda och obskyrt som den svenska efterkrigstida historien om ras och rasism mot bakgrund av att ingen knappt talar om ras och rasism längre (att vara både ”först på bollen” och ”före min tid” liksom samtidigt även sist på bollen” och ”efter min tid” får väl helt enkelt bli mitt öde). Hittills har jag f ö använt mig av ungefär 1100 av artiklarna som jag hittade i januari och som nu är inskrivna i referenslistan, som för närvarande täcker närmare 30 A4-sidor.
 
Den fjärde månaden (d v s april månad) och fram tills idag, det vill säga kring mitten och snart slutet av april, har jag sedan skrivit intensivt och nu äntligen, samtidigt som jag har skrivit, börjat se de stora dragen, mönstren och tendenserna vad gäller svenskarnas syn på ras och rasism och även märkesåren, de avgörande händelserna och de viktigaste personerna. Då jag är språkvetare i grunden har jag också valt att undersöka hur den svenskspråkiga vokabulären kring ras har uppstått och utvecklats mellan 1946-77 inklusive den uppsjö av svenska rasord som jag tidigare både har studerat och skrivit om i olika sammanhang.
 
I alla fall så ser mitt bokmanus kapitelindelning just nu ut som följer och observera att ett flertal rasord förekommer här nedan då jag i alla fall hittills har valt att låta både dem och uttryck, ståndpunkter och åsikter som vi idag uppfattar som oerhört stigmatiserande och stötande kvarstå i citerad form:
 
Kapitel 1: Sverige och ras under efterkrigstiden
1.1 Att kartlägga och undersöka den svenska synen på ras
1.2 Det vita folkhemmet och den svenska rasdiskussionen
 
Kapitel 2: Svenska rasskandaler
2.1 De svenska rasskandalerna
2.1.1 1940- och 50-talen: ”Färgade linjen dras även i huvudstaden!”
2.1.2 1960-talet: ”Om han är färgad, säger hyresvärdinnan ändå nej”
2.1.3 1970-talet: ”Importerade gulingar skämmer vår ras” och ”Vi ska skjuta er allihop”
2.2 Raskravaller i folkhemmet
2.2.1 1940- och 50-talen: ”I Sverige har vi inte haft några rasupplopp”
2.2.2 1960-talet: ”Löjligt tala om främlingshat i Trelleborg”
2.2.3 1970-talet: ”Det här får inte hända i Sverige”
 
Kapitel 3: Svenska rasord och rasstereotyper
3.1 Den svenskspråkiga rasvokabulären
3.1.1 1940- och 50-talen: ”Ordet neger som det uttalas på svenska har otrevlig klang”
3.1.2 1960-talet: ”Ordet rasism är inte ens om det stavas med c något gammalt europeiskt ord”
3.1.3 1970-talet: ”Vi får inte bli en nation av ljushuvuden och svartskallar!”
3.2 Kritik av svenska rasstereotyper
3.2.1 1940- och 50-talen: ”Våra största tecknare har gjort sig skyldiga till sådana”
3.2.2 1960-talet: ”Kan man inte börja med att sanera skolböcker och uppslagsböcker?”
3.2.3 1970-talet: ”Ett drygt ansvar faller på massmedia”
 
Kapitel 4: Svenska rasproblem
4.1 Vilka utgjorde de svenska rasproblemen?
4.1.1 1940- och 50-talen: ”Gör slut på lapp-diskrimineringen”
4.1.2 1960-talet: ”I Sverige är det zigenarna som är diskriminerade”
4.1.3 1970-talet: ”Rasmotsättningarna kommer att bli en stor fara för oss om vi inte gör något åt problemen”
4.2 Vad var det svenska ”negerproblemet”?
4.2.1 1940- och 50-talen: ”Kvinnofrågan är vårt lands negerproblem”
4.2.2 1960-talet: ”Det har alltså gått så långt att det blivit rashat i Sverige mellan äldre årgångar och yngre”
4.2.3 1970-talet: ”Norrlänningar får veta att de inte är välkomna till södra Sverige”
 
Kapitel 5: Svenska rasfördomar
5.1 Fanns det något rashat i Sverige?
5.1.1 1940- och 50-talen: ”Den svenska inställningen är absolut ej sådan”
5.1.2 1960-talet: ”Så liten som världen börjar bli krävs det att någon av de vita nationerna går i spetsen”
5.1.3 1970-talet: ”Men här i Sverige ligger vi ändå ofantligt långt före andra människor i detta avseende”
5.2 Vilka var de svenska rasfördomarna?
5.2.1 1940- och 50-talen: ”Det finns ett molande rashat i vårt land”
5.2.2 1960-talet: ”Man stirrar, man ropar glåpord, man tvekar inför att anställa en färgad eller hyra ut det lediga rummet åt honom eller henne”
5.2.3 1970-talet: ”När det gäller främlingshat, är vi likadana”
 
Kapitel 6: Svenska rasrelationer sedda utifrån
6.1 Hur upplevde invandrare och minoriteter det svenska rastänkandet?
6.1.1 1940- och 50-talen: ”En liten flicka pekade och skrek: ’Mamma, titta en neger’”
6.1.2 1960-talet: ”Gränsen för tolerans och förståelse går vid giftermål med en svart och en vit”
6.1.3 1970-talet: ”Svenskarna vet numer vad de inte får säga”
6.2 Vad tyckte omvärlden och utomstående om de svenska rasrelationerna?
6.2.1 1940- och 50-talen:”Ni har ju rasdiskriminering i Sverige också”
6.2.2 1960-talet: ”Det finns en vitt utbredd myt som säger att Sverige är ett icke-rasistiskt land”
6.2.3 1970-talet: ”För många amerikaner framstår Sverige plötsligt som ett land för rashetsare”
 
Kapitel 7: Avslutning
7.1 En sammanfattning av de svenska rasfrågorna 1946-77
7.2 Den efterkrigstida rasdiskussionen och dagens svenska rasrelationer
 
Referenser