Svenska byggnader i sezession-stil

Bara för att komma på andra tankar (d v s för att slippa att enbart tänka på pandemin) så tror jag nu att jag har ”hittat” de byggnader i landet (som i varje fall jag känner till hitintills) som jag själv uppskattar mest som specifikt har inspirerats av den centraleuropeiska s k sezession-stilen, som i Sverige oftast går under namnet jugend, och som kom att bli det estetiska formspråk som karaktäriserade och genomsyrade den Habsburgska dubbelmonarkin Österrike-Ungern mellan ca 1890-1914, d v s den nästan oefterhärmliga sezession-stilen som hittas i hela Centraleuropa kom helt enkelt att bli något av Österrike-Ungerns formmässiga och arkitektoniska svanesång (d v s Habsburgarna gick under ”med stil” kort och gott).
 
93901627_10157374567560847_178052610899574784_o.jpg
Dels handlar det om en byggnad i Karlstad, som ofta lyfts fram som just en jugendpärla i stadsguiderna – d v s arkitekt Carl Crispins hus på Järnvägsgatan 11 – och dels handlar det om en byggnad på Grev Turegatan 10 på Östermalm i Stockholm som ritades av arkitektkontor Hagström & Ekman. Sedan finns det också ett hus på Hantverkargatan på Södermalm i Stockholm som sticker ut vars exakta adress jag har glömt bort och som dessutom uppfördes under det för svensk del smått ödesdigra året 1905, d v s under unionsupplösningens år.
 
Ofta är det just kombinationen av s k kejsargrönt, d v s den mörkgröna färg som var förbehållen Huset Habsburg, och vitt, d v s den traditionella färgen på Österrikes uniformer som f ö ansågs vara världens stiligaste och ”snyggaste” ända fram tills imperiets fall 1918, som skapar den där speciella sezession-stilkänslan, som i sin tur bär på s k japonistiska spår, d v s hela sezession- och jugend-stilen i sig var starkt inspirerad av japansk estetik och därmed finns det något ”asiatiskt” över den också.
 
Den svenska stadsbilden, vad gäller byggnader som upphördes mellan ca 1870-1914, domineras ju annars i mycket hög grad av nationalromantiska och fr a stormaktsnostalgiska (och s k ”punchpatriotiska”) nyhistoriska stilar och svensk jugend är väl inte särskilt anmärkningsvärd i övrigt utan det är ju först under mellankrigstiden som svensk arkitektur och form når de högre estetiska höjderna och även världen utanför Sverige med svensk art déco eller Swedish grace och därefter med den svenska funktionalismen.

En kommentar

  1. Pingback: Svenska byggnader i sezession-stil — Tobias Hübinette | Skogsnytt