I skuggan av pandemin har pro-adoptionslobbyn nu firat sin största triumf sedan adoptionsbidraget höjdes och åldersgränsen för att adoptera höjdes

I skuggan av pandemin har pro-adoptionslobbyn och den svenska adoptionsvärlden med Ulf Kristersson i spetsen nu firat sin största triumf sedan adoptionsbidraget höjdes och åldersgränsen för att adoptera höjdes:

Trots kritik från bl a Justitieombudsmannen (JO) och åtskilliga jurister och domstolar har nu M med Adoptionscentrums (AC) förre ordförande adoptivföräldern Ulf Kristersson i spetsen i rekordfart lyckats driva igenom en ”lex Lilla hjärtat” (efter skandalen med fosterbarnet ”Lilla hjärtats” tragiska bortgång i Östergötland, som nog i stort sett hela Sverige har läst och hört om och med all rätt chockats över) tack vare sina gamla allianskollegor i C, L och KD och tyvärr också tack vare både SD, som är ett parti som verkligen borde veta bättre då många som röstar på SD är f d fosterbarn, och V, som är ett parti som verkligen också borde veta bättre då många som röstar på V bor i miljonprogramsområdena.

Nu har ett stormsteg tagits för att uppfylla AC:s och Kristerssons vision om att låta de 10 000-tals fosterbarnen och institutionsbarnen i landet ersätta utlandsadoptionerna, och de allra flesta av fosterbarnen och institutionsbarnen har då numera utländsk och utomeuropeisk bakgrund och kommer från miljonprogramsområdena (OBS: så var som bekant dock inte fallet med flickan i Östergötland som kallades ”Lilla hjärtat”).

Varje år omhändertas runt 5000 barn i Sverige och över 30 000 barn vårdas utanför sina biologiska föräldrars hem i fosterhem, i jourhem och på institutioner. År 2014 hade exempelvis 83% av alla ungdomar som var placerade på LVU-hem någon form av utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund – 27% var invandrarbarn, 39% var s k ”andragenerationsbarn” och 17% var s k blandbarn – och idag sex år senare kan denna procentsiffra mycket väl ha ökat till 90%. Bara i till exempel Malmö kommun görs idag närmare 15 000 orosanmälningar per år och flertalet av dem gäller barnen i miljonprogramsområdena, som numera i mycket hög grad är s k ”andragenerationsbarn” med utomeuropeisk bakgrund, och i vissa stadsdelar i Stor-Stockholm såsom i Rinkeby och Tensta orosanmäls 2,1% av samtliga barn per år vilket innebär åtminstone 15-20% av samtliga barn i vissa årskullar/ålderskategorier.

Visst finns det säkerligen en massa biologiska föräldrar med utländsk och utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena som aldrig borde ha blivit föräldrar överhuvudtaget och som inte är några fullgoda föräldrar (d v s inte alla 10 000-tals omhändertaganden som görs i Sverige är naturligtvis dåliga och i en del miljonprogramsområden har då mycket höga andelar av samtliga föräldrar orosanmälts) men det finns samtidigt också åtskilliga biologiska föräldrar som utan tvivel är fullgoda s k good enough-föräldrar och vars omhändertagna barn aldrig borde ha omhändertagits alls:

”Socialutskottet beslutade på torsdagen att gå vidare med Moderaternas utskottsinitiativ för att stärka tvångsvårdade barns rättigheter.

– Det är en viktig framgång. Jag är jätteglad, säger M-ledaren Ulf Kristersson.

Socialdepartementet kommer ändå att fortsätta arbetet att ta fram förslag på lagändringar.”

https://www.dn.se/nyheter/sverige/socialutskottet-gar-pa-moderaternas-linje-lex-lilla-hjartat-pa-plats-inom-nagra-manader

”Men under socialutskottets sammanträde på torsdagen ställde sig samtliga oppositionspartier bakom Moderaternas utskottsinitiativ som innehåller en rad lagändringar för att stärka barns rätt i tvångsvårdsärenden.

– Det är första gången på flera decennier vi förändrar en lag för att stärka barns rättigheter. Det kommer inte att lösa alla problem, men det är en bit på vägen, säger Ulf Kristersson.

Moderaternas utskottsinitiativ, som kallas lex Lilla hjärtat, baseras på förslag från den statliga tvångsvårdsutredningen 2015. Det handlar bland annat om en ny bestämmelse i LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) där barnets inställning och relation till familjehemmet samt hur lång tid barnet vistats i familjehemmet ska vägas in i bedömningen om vården ska upphöra.

Förslagen handlar också om att en obligatorisk prövning om vårdnadsöverflyttning (att familjehemmet tar över vårdnaden om barnet) ska ske efter två år.

Utskottsinitiativet innehåller även förslag på förändringar som behöver utredas på längre sikt.

– Nu går vi vidare direkt till riksdagen och stiftar lag. Det är ovanligt men det händer då och då. Allt bygger på att det redan fanns färdigutredd lagstiftning, säger Ulf Kristersson.

Han räknar med att ny lagstiftning ska vara på plats om några månader.”