Om den värmländska extremhögern och den s k nationella scenen i Värmland under föregående år

Agera Värmlands senaste rapport om situationen för den s k våldsbejakande extremismen i Värmland under föregående år visar (som vanligt) att någon s k våldsbejakande vänsterradikal eller jihadistisk verksamhet knappt förekommer i landskapet och att den högerradikala miljön fortsätter att fullständigt dominera den s k våldsbejakande extremism-problematiken i Värmland.
87822664_10157243665200847_2307417114727677952_n.jpg
 
Turligt nog har fr a NMR tappat mark i Värmland under förra året med endast kring 50 inrapporterade aktiviteter (propagandaaktioner, sociala träffar, träningssammankomster o s v) jämfört med de föregående åren vad gäller rent fysisk-kroppsliga aktiviteter men samtidigt sker väldigt mycket s k ”nationell” värmländsk aktivitet numera i den digitala online-världen som är mycket svårare att både överblicka, bedöma och kartlägga enligt rapportförfattarna Nine Karlsson Norman, Lars Stiernelöf och Peter Sundin. Det handlar bl a om Facebook-grupper, hemsidor och sociala medier-konton som både är knutna till NMR, Det fria Sverige och SD och till lokala aktivistgrupper som Hammerskins och Defend Wermland mm.
 
Samtidigt fortsätter den högerradikala miljön att (sedan flera år tillbaka) ha tillgång till en slags klubblokal i Deje i Forshaga, som då är en symbolisk plats för hela den samlade svenska extremhögern då det var där som världens första nazistparti utanför Tyskland bildades en gång i tiden och ”naturligtvis” ska klubblokalen enligt uppgift ha ett ”idolporträtt” på ”Värmlands store son” nazistledaren Birger Furugård på väggen. Under 2019 besökte bl a både NMR:s Pär Öberg och Christoffer Dulny från Nordisk alternativhöger lokalen i Deje och föreläste där för lokala värmländska s k ”nationella”.
 
Under 2019 deltog också s k ”nationella” värmlänningar på aktiviteter och aktioner utanför landskapet och bl a agerade en värmlänning huvudtalare på NMR-demonstrationen i Ludvika den 1 maj 2019 där han i sitt tal gick till attack mot ”globalisterna” och även citerade självaste A.H.
 
Totalt anmäldes 167 brott med hatbrottsmotiv i Värmland under 2019 och en beräkning som visserligen har några år på nacken säger att det kan handla om kring 4400 värmlänningar som utsattes för ett hatbrott med främlingsfientligt/rasistiskt motiv, cirka 1400 som utsattes för ett hatbrott p g a sin religion (och i första hand värmländska muslimer) och omkring 500 som utsattes för ett hatbrott p g a sin sexuella läggning inräknat alla de hatbrott som aldrig anmäls.
 
Det speciella med Värmland, som jag också själv har noterat sedan jag började arbeta vid universitetet i Karlstad, är att på gott och ont har mycket överlevt i landskapet som inte finns längre i andra delar av landet och fr a inte i storstäderna såsom hårdrocken, dansbanden och bilburen ungdom/raggarkulturen och tyvärr gäller detta också den värmländska extremhögern.
 
I Värmland kan ”semiskinheads” av s k ”nationellt” snitt fortfarande begå spektakulära våldsbrott, de värmländska SD:arna kan än idag uttrycka sig rejält brutalt och även agera rätt så brutalt (fr a i form av utrensningar och uteslutningar), att lokalen i Deje förestås av Hammerskins säger väl det mesta och under 2019 debuterade t o m ett nytt vit makt-musikband från Grums som bl a står bakom sången ”Landsförrädare” som formligen osar av (19)90-tal.

En kommentar

  1. Pingback: Om den värmländska extremhögern och den s k nationella scenen i Värmland under föregående år — Tobias Hübinette | Skogsnytt