Skolresultat- och studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever fortsätter att vara mycket stort och ökar även över tid

En ny rapport om skolresultat- och studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever presenteras idag av nationalekonomerna Hans Grönqvist och Susan Niknami i SvD och visar tyvärr att gapet är mycket stort och dessutom har det ökat över tid.
 
Rapporten undersöker skolresultaten för samtliga barn, ungdomar och unga vuxna som befann sig inom den svenska grund- och gymnasieskolan mellan 1990–2017 och studerar skillnader i medelbetyg, gymnasiebehörighet, val av studieprogram till gymnasiet samt avslutad gymnasieexamen.
 
Rapporten visar bl a att andelen inrikes födda elever som går ut grundskolan/högstadiet/9:an och uppnår gymnasiebehörighet ligger på över 90% och de inrikes födda elever som misslyckas i grundskolan/högstadiet/9:an är tyvärr i hög grad s k ”andrageneration:are”. Motsvarande siffra för utrikes födda elever ligger på omkring 60% och i åtskilliga miljonprogramsområden går mindre än 50% av alla elever per årskull ut grundskolan/högstadiet/9:an utan gymnasiebehörighet.
 
Av de utrikes födda elever som trots allt kommer in på gymnasiet så misslyckas 30% med att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg och högskolebehörighet att jämföra med 10% bland de inrikes födda eleverna vilka tyvärr i hög grad utgörs av s k ”andrageneration:are”.
XXX.jpg
 
Skillnaden i medelbetyg mellan inrikes och utrikes födda elever är därtill betydande och har också den ökat med tiden. Sämst går det för eleverna från Östafrika och Mellanöstern och bäst går det för eleverna från Östasien. Elever som invandrat efter skolstartsåldern (7 år) är också en grupp som generellt presterar sämre än andra.
 
Familjens socioekonomiska bakgrund förklarar en stor del av gapets storlek tillsammans med en kombination av boende- och skolsegregationen: Elever med utländsk respektive svensk bakgrund går idag oftare i olika skolor jämfört med tidigare, och eleverna träffar därför i större utsträckning företrädesvis andra elever med samma bakgrund jämfört med tidigare samtidigt som boendesegregationen har exploderat mellan 1990-2017.
 
Mängder av de 10 000-tals barn, ungdomar och unga vuxna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund som varje år slås ut och misslyckas i den svenska skolan går en mycket dyster framtid till mötes: De tvingas bo kvar hemma hos föräldrarna långt upp i 30-årsåldern, de har mycket svårt att få jobb, många går in i djupa depressioner och även missbruk av allehanda slag och alltför många av pojkarna och de unga männen väljer att börja försörja sig på brottslighet.
 
 
”Den senaste Pisa-undersökningen visade glädjande nog en uppgång i svenska elevers skolresultat. Men det var det många elever som inte kunde delta i undersökningen på grund av bristande kunskaper i svenska.
 
(…)
 
”Ett av huvudresultaten är att utrikes födda elever klarar sig betydligt sämre i skolan jämfört med elever födda i Sverige, oavsett vilket mått på studieprestationer som undersöks. Dessutom har studiegapet, skillnaden i studieprestationer mellan inrikes och utrikes födda elever, vuxit det senaste decenniet.”
(…)
 
”Vilka är då förklaringarna till studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever? Våra resultat visar att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och boendeområde har ett starkt samband med storleken på studiegapet.”

En kommentar

  1. Pingback: Skolresultat- och studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever fortsätter att vara mycket stort och ökar även över tid — Tobias Hübinette | Skogsnytt