Sverige är det västland och det i-land som uppvisar den allra största skillnaden i kunskapsnivåer mellan majoritets- och minoritetselever i den senaste PISA-undersökningen

2018 års PISA-undersökning som undersöker 15-åriga elevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap i samtliga 37 OECD-länder visar å ena sidan att de svenska eleverna överlag har tagit igen det kunskapstapp som uppmättes i 2013 års PISA-undersökning och som gällde åren 2000-12 men tyvärr handlar det i huvudsak och nästan enbart om de majoritetssvenska 15-åringarna. Runt 5500 svenska elever i 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor har då deltagit i 2018 års PISA-undersökning.
 
 
I alla OECD-länder presterar de 15-åriga eleverna med någon form av utländsk bakgrund sämre än de jämnåriga majoritetseleverna men i Sverige är skillnaden i kunskapsnivå tyvärr som allra störst mellan minoritets- och majoritetseleverna.
 
 
Utöver att Sverige uppvisar detta OECD-(jumbo)rekord i prestationsgap har kunskapsnivån hos eleverna med utländsk bakgrund inte heller förbättrats under de senaste åren samtidigt som det har vänt uppåt rejält för de majoritetssvenska eleverna.
PISA .jpg
 
 
Resultatskillnaden i läsförståelse för elever med svensk bakgrund jämfört med elever födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, d v s de s k ”andrageneration:arna”, uppgår exempelvis till 54 poäng. Skillnaden i resultat mellan elever med svensk bakgrund och utrikes födda elever, d v s invandrarna, uppgår vidare till 115 poäng, och samma mönster gäller även i matematik och naturvetenskap. Detta är då det största uppmätta prestationsgapet bland alla OECD-länder, vilket i praktiken innebär bland alla länder i västvärlden och bland alla i-länder på jorden.
 
 
De OECD-länder som omvänt uppvisar minst skillnader i kunskapsnivå mellan majoritets- och minoritetselever är Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA. I bl a Australien och Kanada presterar de s k ”andrageneration:arna” till och med bättre än majoritetseleverna.
 
 
16% av alla elever i Sverige med svensk bakgrund uppnår vidare de allra högsta prestationsnivåerna (nivå 5 och uppåt) i läsförståelse. Motsvarande andel för de s k andragenerationseleverna är 7% och för invandrareleverna handlar det om 3%.
 
 
I andra änden av skalan når 12% av de majoritetssvenska eleverna inte upp till nivå 2, d v s de uppvisar en låg eller t o m mycket låg läsförståelsenivå. Motsvarande andel för de s k ”andrageneration:arna” är mer än dubbelt så stor – hela 27% inom denna grupp når inte upp till nivå 2 i läsförståelse – och bland de utrikes födda eleverna handlar det om otroliga 51%.
 
 
OECD-genomsnittet för motsvarande elevgrupper under nivå 2 ligger på 20%, 30% respektive 40%, vilket tyder på att de svenska majoritetseleverna presterar mycket bra jämfört med hur samma grupp presterar i andra OECD-länder medan minoritetseleverna i Sverige presterar mindre bra jämfört med hur samma grupp presterar i andra OECD-länder.
 
 
Det är naturligtvis mycket glädjande att det går så bra nu för de majoritetssvenska tonåringarna men det är samtidigt nedslående för att inte säga rejält oroväckande och otäckt att det går sämre för de s k andragenerationseleverna och invandrareleverna och inte minst att kunskapsnivåklyftan mellan majoritets- och minoritetsungdomarna bara växer och växer mot bakgrund av att en tredjedel av alla ungdomar per årskull numera slås ut i dagens svenska skolsystem och det absoluta flertalet av dem är då elever med någon form av utländsk bakgrund. Alltför många av de s k ”andrageneration:arna” och invandrarna som misslyckas i skolan hamnar sedan i brottslighet, missbruk, ohälsa och marginalisering.
 
Slutligen existerar naturligtvis också stora skillnader i kunskapsnivå även inom de s k ”andrageneration:arna” och bland invandrarna och tyvärr tyder det mesta på att det är de elever och tonåringar som fr a har utomeuropeisk bakgrund som är de som tenderar att uppvisa en låg läsförståelsenivå och låga kunskaper i matematik och naturvetenskap.

En kommentar

  1. Pingback: Sverige är det västland och det i-land som uppvisar den allra största skillnaden i kunskapsnivåer mellan majoritets- och minoritetselever i den senaste PISA-undersökningen — Tobias Hübinette | Skogsnytt