81 procent av kvinnorna med svensk bakgrund fullgör sin eftergymnasiala utbildning att jämföra med 55 procent av alla männen med utländsk bakgrund

År 2018 (ut)examinerades sammanlagt 13 400 studenter från landets olika yrkeshögskoleutbildningar men tyvärr är då skillnaderna mycket stora mellan olika grupper av studenter och dessa skillnader går tyvärr igen bland samtliga högskolestudenter i landet, d v s även om många ungdomar och unga vuxna med utländsk bakgrund faktiskt lyckas ta sig in på en eftergymnasial utbildning och på en högskoleutbildning så misslyckas alltför höga procentandelar av desamma med att gå ut med en färdig examen och därmed med att fullgöra sin utbildning.
EXAMEN.jpg
 
Kvinnor med svensk bakgrund uppvisar den allra högsta examensgraden – 81% i denna grupp tar ut en examen och fullgör sin högskoleutbildning – medan motsvarande siffra för män med svensk bakgrund ligger på 69%.
 
Män med utländsk bakgrund, varav de allra flesta numera är s k ”andrageneration:are”, uppvisar den allra lägsta examensgraden – 55% i denna grupp tar ut en examen och fullgör sin högskoleutbildning – medan motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund ligger på 68%.
 
Ingen verkar dock veta varför så många ungdomar och unga vuxna med utländsk bakgrund (i de allra flesta fall handlar det då om s k ”andrageneration:are”) som trots allt har lyckats ta sig vidare till en eftergymnasial utbildning (d v s de har både klarat sig igenom grundskolan/högstadiet/9:an samt gymnasiet) sedan misslyckas med att fullfölja utbildningen.
 
Vissa menar att alltför många studenter med utländsk bakgrund extrajobbar vid sidan av studierna och då majoriteten av dem fortfarande bor hemma (till skillnad från studenterna med svensk bakgrund, vilka tenderar att flytta från föräldra- och uppväxthemmet vid 18-19 års ålder) så kan det också handla om problem med trångboddhet.