Nytt forskningsprojekt om ”Det svenska r-ordet: Användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i samtida svensk internet- och sociala medier-baserad kommunikation”
Förhoppningsvis och i bästa fall en slags återkomst, ”revansch” och kanske t o m upprättelse efter de senaste årens isolering, marginalisering och stigmatisering av mig inom den svenska högskole- och forskarvärlden samt hårda konflikter mellan mig och stora delar av landets antirasister och feminister:
Fick idag besked om att jag har beviljats 3 900 000 kr av Vetenskapsrådet i rasismforskningsmedel tillsammans med Peter Wikström som också arbetar vid Karlstads universitet för att under de kommande tre åren studera ”Det svenska r-ordet: Användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i samtida svensk internet- och sociala medier-baserad kommunikation”.
Today I got to know that I have received 3 900 000 SEK from the Swedish Research Council together with Peter Wikström who also works at Karlstad University to study ”The Swedish r-word: Uses and negotiations of the terms race and racism in contemporary Swedish online and social media discourse”.
Abstract in English
Swedish attitudes towards and relations to matters of race and racism, including how the very words themselves are used and understood, are in many ways exceptional in an international comparison. There is a deeply entrenched taboo in Sweden against all types of racial categorizations and labelings, which extends to a taboo on even using the words, making race the Swedish r-word. In this sense, Sweden may be described as an antiracial society. Nevertheless, manifest negotiations of what racism is, and who or what is or is not racist, are very common in public and semi-public debates.
The purpose of this critical race theoretical, sociolinguistic and discourse analytical project is to investigate how the terms race [ras], racism [rasism], and racist [rasist/rasistisk/-t] are put to use and metalinguistically defined, contested, and negotiated in informal contexts of mediated interactions.The project will be based on case studies of the uses and negotations of these terms in social media and online discourses across different online platforms, demographic groups, and political persuasions.
The project poses questions concerning what discursive contexts the terms race and racism appear in, how they are articulated in terms of denotation and connotation, and how they are received by other interactants in terms of interactional consequences. Furthermore, another aim is to relate these ‘everyday’ meanings of the Swedish r-word to official and institutionalized conceptualizations.
En presentation av forskningsprojektet:
”Forskningsprojektet ”Det svenska r-ordet: Användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i samtida svensk internet- och sociala medier-baserad kommunikation” undersöker användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i ett samtida svenskt sammanhang som sträcker sig från 2014 och framåt.
Sveriges och svenskarnas attityder till och relationer till frågor som rör ras och rasism, inklusive hur orden används och förstås, är på många sätt exceptionella i en internationell jämförelse. Det finns ett djupt förankrad tabu i Sverige mot alla typer av rasliga kategoriseringar och rasliga benämningar som sträcker sig till att ens prata om och använda ordet ras och vilket gör att det går att tala om existensen av det svenska r-ordet. I den meningen kan Sverige betecknas som ett både anti-ras-inriktat och ett färgblint samhälle.
Trots detta är frågor om vad rasism är eller inte är, om vem som är eller inte är rasist eller om vad som är eller inte är rasistiskt ständigt närvarande i olika typer av offentliga och semioffentliga debattforum och i relation till frågor som handlar om migration och integration, svenskhet och svenska värderingar, och majoritet och minoriteter.
Syftet med detta kritiska rasteoretiska, sociolingvistiska och diskursanalytiska forskningsprojekt är att undersöka hur termerna ras, rasism, rasist och rasistisk inklusive dess olika avledningar och sammansättningar används och definieras samt ifrågasätts och förhandlas på en metalingvistisk nivå och i informella sammanhang som består av medierade interaktioner i form av internet- och sociala medier-baserad kommunikation.
Forskningsprojektet baserar sig empiriskt på ett antal fallstudier av hur dessa termer brukas och förhandlas i internetbaserade debattforum och i sociala medier med särskilt fokus på användningen av termerna i vardagssammanhang och bland så kallade lekpersoner på olika digitala plattformar och både bland olika demografiska grupper och i olika politiska läger.
De övergripande frågorna för forskningsprojektet är som följer:
1. När termerna ras och rasism och deras olika avledningar och sammansättningar används i internetbaserade
debattforum och i sociala medier,
a, i vilka sammanhang uppträder de,
b, hur artikuleras de vad beträffar både den denotativa och den konnotativa nivån,
c. samt hur tas de emot av andra med avseende på reaktioner och konsekvenser?
2. Kan de vardagliga användningarna av och förhandlingarna om termerna ras och rasism i internetbaserade debattforum och i sociala medier sägas,
a, reflektera alternativt utmana den officiella synen på ras och rasism
b, samt reflektera alternativt utmana den antiras-inriktade och färgblinda ideologin som gäller i Sverige?
Forskningsprojektet utgår ifrån det sammanhang som gäller i dagens Sverige varinom explicita eller implicita diskussioner om ras och rasism har varit på dagordningen under större delen av 2010-talet. De senaste årens offentliga debatter rörande rasstereotyper av olika minoriteter i text, i bild, på film och inom konsten vilka har kommit och gått sedan åtminstone 2011, debatten om Mångkulturellt centrums satsning på ras som ett specifikt kunskapsspår mellan 2012-14, den så kallade REVA-debatten om rasprofileringsproblematiken som utspelade sig mellan 2013-14, debatten om dåvarande och numera nedlagda Rättviseförmedlingens projekt att räkna mångfald och representation, debatten om kollektivet Rummet som lanserade termen ”rasifierade” som en beteckning på de invånare som inte kan passera som vita i ett svenskt sammanhang samt alla de både vidhängande och efterföljande debatterna om ”identitetspolitik”, om ”vithetsnormer” och om ”rasfixering” samt om rasseparatism, om rasbegreppet som sådant, om normkritik och om jämlikhetsdata har alla avsatt spår i sociala medier och i olika internetbaserade debattforum.
Oftast har dessa debatter just handlat om vad som egentligen är rasism eller ej i ett svenskt nutidssammanhang liksom om vem eller vilka som är rasister eller ej samt om ett visst ord eller uttryck, en viss text, en viss bild, ett visst konstverk eller en viss film är rasistisk eller ej och om vad som handlar om ras eller ej och åtminstone några av de debatterna kommer att beröras i det empiriska material som forskningsprojektet bygger på. Det är just de vardagliga användningarna av och förhandlingarna om termerna ras och rasism bland så kallade lekpersoner som står i fokus för projektet, det vill säga bortanför ledar- och kultursidorna och de akademiska texterna.”
Tobias Hübinette 
En kommentar