Föreläsningar om intersektionalitet och ras och om vit melankoli och den svenska vitheten på årets nationella konferens för genusforskning

Eva Lindholm rapporterar i Feministiskt perspektiv från den pågående konferensen g19 – d v s från årets nationella konferens för genusforskning som just nu äger rum i Göteborg och som har temat ”Rethinking knowledge regimes – solidarities and contestations” och igår föreläste bl a Helma Lutz från Goethe-Universität Frankfurt som talade om ”Intersectionality’s appropriation? A critical dispute about feminist knowledge regimes and their contestations” och hon berörde bl a hur den amerikanska intersektionalitetsteorin har introducerats och operationaliserats i en europeisk kontext där rasbegreppet är tabuiserat och/eller utrangerat:
 
 
 
”Är intersektionalitet feminismens främsta intellektuella bidrag till omvärlden, eller är det en gåva från svarta feminister till vita feminister? En gåva som sedan kidnappats av vita, framför allt europeiska, forskare för att användas för universitetens syften.”
 
 
(…)
 
”En länge stund uppehåller hon sig kring begreppen ras och rasifiering. När begreppet intersektionalitet kom till Europa var det laddat med den amerikanska kontextens idéer om ras, något som skapade, och fortfarande skapar stora dilemman i en europeisk kontext. Lutz menar att i hennes hemland, Tyskland, är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att prata om ras som begrepp överhuvudtaget, på grund av nazistregimen. Det menar Lutz har gjort att studier om rasism har marginaliserats. Begreppet rasifiering och eller etnicitet/kultur har varit lättare att använda, men Lutz undrar om man verkligen kan prata om rasism utan att prata om ras?”
 
Ikväll ca kl. 18.50 föreläser Catrin Lundström om ”Vit melankoli. En diagnos av en nation i kris” på Folkets Hus i Göteborg och om hur dagens politiska utveckling hänger ihop med den pågående demografiska förändringen i Sverige mot en alltmer rasligt heterogen befolkningssammansättning som utmanar den svenska självbilden av att vara ett progressivt och antirasistiskt land.
 
 
 
”Vit melankoli. En diagnos av en nation i kris”
 
 
I valet 2010 kom det etnonationalistiska partiet Sverigedemokraterna in i riksdagen med 20 mandat. Inträdet i riksdagen väckte starka reaktioner och diskussionen kom i stor utsträckning att upptas av frågan om hur förekomsten av ett rasistiskt parti i Sveriges riksdag var möjlig, då det störde landets dittills exceptionella självbild och privilegierade ställning som mänsklighetens avantgarde, i framkant för antirasism, solidaritet och humanism, både i och utanför västvärlden.
 
Denna presentation syftar till att förstå den nuvarande situationen i Sverige utifrån ett kritiskt ras- och vithetsperspektiv, genom att närma sig dagens Sverige som en ”vit nation i kris” i vilket det svenska samhället lider av en form av ”vit melankoli”.
 
För att dekonstruera och förstå sorgen över det som har gått förlorat inför framtiden, bidrar analysen med en historiserad redogörelse av tre huvudfaser i den svenska vithetshistorien: ”Vit renhet” (1905-1968), ”vit solidaritet” (1968-2001) och ”vit melankoli” från 2001 och framåt.
 
Analysen tar också hänsyn till hur dessa tre nationella formeringar, dess hegemoniska vithetsformationer och rasgrammatiska regimer är inbördes sammanlänkade, och hur de interagerar med olika köns- och klassrelationer, rasformationer och minoritetsdiskurser, samt de olika politiska ideologier och affektiva strukturer som karaktäriserar dessa tre perioder.”
 
 

En kommentar

  1. Pingback: Föreläsningar om intersektionalitet och ras och om vit melankoli och den svenska vitheten på årets nationella konferens för genusforskning | Skogsnytt