Den svenska arbetsmarknaden och ekonomin är helt och hållet beroende av de invandrade och deras barn

Arbetsförmedlingens nya rapport om den svenska arbetsmarknadens och ekonomins situation under den närmaste framtiden är ”ord och inga visor” och säger kort och gott följande:
 
1, Den svenska högkonjunkturen håller i sig och Sverige är idag (återigen) ett av världens rikaste och mest ekonomiskt framgångsrika länder.
 
2, Den högkonjunktur som råder håller samtidigt på att knäckas av de enorma pensionsavgångarna och av den extrema arbetskraftsbristen och kompetensförsörjningsproblematiken och av att 10 000-tals jobb de facto står obesatta inom snart sagt samtliga LO-, TCO- och SACO-branscher och sfärer.
 
3, Sveriges ENDA ”reservarbetskraft” står idag att hitta hos invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund vilka kännetecknas av att de är unga eller t o m mycket unga medan majoritetssvenskarna och de nordiska och europeiska invandrarna och deras barn bara blir allt äldre och äldre.
 
4, Det ENDA som kan ”rädda” den svenska högkonjunkturen, ekonomin och välfärden är att de utrikes födda kommer in på den svenska arbetsmarknaden.
 
5, Sverige är fortsatt det land i både i-världen och i västvärlden där de utrikes födda har allra svårast att hitta ett jobb i jämförelse med majoritetsinvånarna.
 
6, ”Påfyllningen” av unga vuxna i den del av totalbefolkningen som är i s k arbetsför ålder består idag i huvudsak av utrikes födda och s k ”andrageneration:are”.
UTR.jpg
 
Utrikes födda har under lång tid haft en betydligt lägre sysselsättningsgrad än de inrikes födda och det gäller framför allt kvinnorna. Första kvartalet 2019 var sysselsättningsgraden bland de inrikes födda 82,7%, att jämföra med 67,7% bland de utrikes födda.
 
Arbetslösheten bland de utrikes födda låg 2018 på 15,6%. Under 2019 bedöms den tyvärr öka till 15,8% och under 2020 till hela 16,2%. Bland de inrikes födda var arbetslösheten endast 3,7% 2018 och den bedöms minska till så lite som 3,6% under både 2019 och 2020. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda ökar således kontinuerligt. Bland de som är födda i Afrika och Asien pendlar arbetslösheten just nu mellan 25-30% och utöver de arbetslösa står höga procentandelar helt utanför arbetslivet och är inte ens arbetssökande inklusive alltför många ”andrageneration:are”.
 
Samtidigt ”massmobiliseras” de i huvudsak majoritetssvenska tonåringarna (vilka jobbar extra vid sidan av studierna) och pensionärerna (vilka jobbar vidare långt upp i 70-årsåldern) för att täcka den katastrofala bristen på arbetskraft som råder bland både småföretag och de stora exportorienterade företagen liksom inom både privat och offentlig sektor medan 10 000-tals första- och andragenerationsinvånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund antingen är arbetslösa eller står utanför det svenska arbetslivet.
ARB 2.jpg
 
De kommande åren är sysselsättningstillväxten och kompetensförsörjningen helt och hållet beroende av att fler utrikes födda kommer i arbete – annars så knäcks högkonjunkturen. Vissa näringsgrenar, exempelvis vård och omsorg samt utbildningsväsendet i stort, kommer att få det mycket svårt framöver att hitta nya personer att anställa och dessa sfärer är därför helt och hållet beroende av att arbetskraften ökar genom ett nytillskott av nyanställda utrikes födda.
ARB.jpg
 
De lediga arbetskraftsresurserna bland utrikes födda finns numera på samtliga utbildningsnivåer (LO, TCO och SACO) men personer i arbetskraften med gymnasial och eftergymnasial utbildning nyttjas dock i betydligt högre grad än de med högst förgymnasial utbildning. För personer med kort utbildning är arbetslösheten generellt mycket hög och sysselsättningsgraden är mycket låg, samtidigt som en mycket stor andel står helt utanför arbetsmarknaden inom denna grupp. Den allra svåraste arbetsmarknadssituationen återfinns bland utrikes födda kvinnor med en kort utbildning bakom sig bland vilka närmare 40% är arbetslösa.