Genetikern Marianne Rasmuson publicerar en understreckare i SvD som 98-åring

Tydligen lever genetikern Marianne Rasmuson ännu, som är dotter till högerradikala Sveriges nationella förbunds (SNF) mångårige ledare och ideolog statsvetaren Rütger Essén, för idag står hon då som 98-åring bakom SvD:s ”streckare” vilket måste sägas vara både en bedrift och ett rekord:
 
Rasmuson 190515.jpg
 
Professorsparet Marianne och Bertil Rasmuson verkade vid Umeå universitet under Lars Beckmans tid som rektor. Beckman var också professor i genetik och den som byggde upp dagens Umeå universitet genom att vara rektor där under 20 år på raken och han var en av de sista som disputerade vid Statens institut för rasbiologi i Uppsala på en avhandling som handlade om att bl a försöka spåra finska (”mongoliska” s k ras)inslag hos det s k svenska folket.
 
Marianne Rasmuson kom att gå i sin fars (politisk-ideologiska) fotspår och skrev bl a på 1980-talet flera artiklar i högerradikala SNF:s tidning Fria Ord som hennes far hade grundat och som då hade agronomen Georg Frostenson (d v s Katarina Frostensons far, som f ö var vän med den legendariske ekonomen Friedrich von Hayek och introducerade denne i Sverige samt medlem i Mont Pelerin Society) och friherre Clas af Ugglas som redaktörer. Rasmuson förfäktade bl a i sina artiklar i Fria Ord att jämställdhetspolitiken var dödfödd p g a genetiska skillnader mellan kvinnor och män.
 
1995 publicerade Marianne Rasmuson sin första understreckare i SvD, som då hade den f d maoisten och historikern Anders Björnsson som redaktör som sedermera kom att bli skribent i högerradikala Samtidsmagasinet Salt.
 
SvD 1.jpg
I sin ”streckare” skulle Rasmuson enligt Björnssons ingress reda ut kopplingen mellan rasism och biologi (d v s genetik) mot bakgrund av att ämnet rasism debatterades flitigt i Sverige på 1990-talet. Rasmuson argumenterade för att rasismen är genetiskt betingad och att rasbaserade klasskillnader såsom de som gäller i USA går att förstå utifrån en genetisk synvinkel. Rasmuson stödde sig i sin artikel på Richard Herrnsteins och Charles Murrays bok ”The Bell Curve” som driver hypotesen att vita människor uppvisar en högre IQ-nivå genetiskt sett än svarta och andra icke-vita människor och därför bör vita människor helst inte blanda sig med andra s k rasgrupper (då de indirekt förlorar sina genetiska fördelar som vita människor om de s k rasblandar sig).
 
Marianne Rasmusson har också bl a haft uppdrag för Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och författat rapporten ”Brottslighet och biologiskt arv” för BRÅ:s räkning och på 1990-talet fick Rasmuson i uppdrag att utreda om Sverige skulle avskaffa rasbegreppet i egenskap av att vara Kungl. Vetenskapsakademien-ledamot och hon författade bl a en skrift om ras som akademien publicerade.