Reflektioner kring hur svenska bibliotek katalogiserar böcker om ras

Frågan om både vilka bibliotek som köper in ens böcker och hur böckerna kategoriseras utifrån signum och ämnesord liksom även vem/vilka som lånar ens böcker (vilket så klart är ”hemligt” och ska så förbli tycker så klart även jag) är alltid intressant att reflektera kring. Min nya bok ”Att skriva om svenskheten. Studier i de svenska rasrelationerna speglade genom den icke-vita svenska litteraturen” verkar då redan ha hunnit anlända till och även hunnit katalogiseras av ett dussintal bibliotek runtom i landet om inte fler än så och det är för mig roligt att konstatera att stadsbiblioteket i Motala nu har ett exemplar och att två Motalabor (förmodar jag i alla fall) redan har ställt sig i kö och reserverat den i förväg (och en av dem är då inte min pappa, då han fick ett eget exemplar av mig under påskhelgen).
ALL.jpg
 
Södertörns högskola har sorterat boken under signum ”Ohe Minoriteter” vilket ju är helt korrekt medan Stockholms stadsbibliotek ännu ej verkar ha erhållit boken men som det verkar så har huvudstadens folkbibliotek köpt in hela tre exemplar och i bibliotekskatalogen står det glädjande nog explicit ”rasrelationer” utöver ”rasism”, som ju är det brukliga – d v s det är då sällan som ordstammen ras- används överhuvudtaget numera i Sverige i offentliga och officiella sammanhang (såsom i kommunala sammanhang då den offentliga biblioteksverksamheten ju fortfarande är en kommunal angelägenhet) liksom än mer som fristående glosa (d v s kort och gott ”ras”) förutom vad gäller just ordet ”rasism” (och även i form av adjektivet och adverbet ”rasistisk/t” samt i form av substantivet ”rasist/er”).