Socialstyrelsen öppnar upp för införandet av jämlikhetsdata vad gäller diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck

Socialstyrelsen påminner om att jämlikhetsdata just inte är en fråga om ”registrering” som tyvärr flertalet av det s k svenska folket uppenbarligen tror, tänker och tycker:
 
En hel del av Sveriges offentliga statistik härrör från större anonyma och frivilliga enkätundersökningar (som då just INTE är ”register”) och nu öppnar Socialstyrelsen för att börja fråga om ett tredje kön och stödjer därmed som första större myndighet i landet införandet av jämlikhetsdata i Sverige.
 
Könsöverskridande identitet eller uttryck är då en av de fem (av sammanlagt sju) diskrimineringsgrunder som det inte finns några som helst siffror och data om i Sverige trots att staten och myndighetsvärlden är ålagd att föra sådan statistik (de övriga diskrimineringsgrunderna som det också saknas statistik om är då etnisk tillhörighet, nationellt ursprung eller hudfärg, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och tillgänglighet samt sexuell läggning och det saknas också siffror om de fem nationella minoriteterna vilka är definierade utifrån språk):
 
”Nu öppnar Socialstyrelsen för ett tredje kön i officiell svensk statistik. De vill att landets statistikmyndigheter ska diskutera om man kan införa fler definitioner än man och kvinna.”
 
 
”SCB, som är huvudansvarig för officiell statistik i Sverige, har föreslagit en uppdatering av sina riktlinjer när det gäller individbaserad statistik. Därför har den hämtat in remissvar från berörda instanser.
 
Socialstyrelsen har inga invändningar mot de föreslagna riktlinjerna, men väljer samtidigt att i sitt remissvar reflektera kring att ”kön är mer komplext än att dela in i grupperna man och kvinna”.
 
Lars Grönvik, enhetschef på Socialstyrelsen, säger att man vill väcka frågan om hur statistik kan bli mer inkluderande.
 
– Officiell statistik finns för att beskriva samhället på olika sätt. För att det ska vara relevant för samhället är det viktigt att alla användare kan känna igen sig i den. Ett binärt könsbegrepp som man och kvinna gör att alla inte kan känna igen sig, säger han.
 
Om ett tredje alternativ utöver man och kvinna ska användas i registerdata som exempelvis folkbokföringen krävs en lagändring. Men mycket officiell statistik bygger också på enkätundersökningar och där skulle det vara möjligt att tillämpa fler alternativ, enligt Lars Grönvik.
 
Nu vill han se hur frågan landar hos SCB och de andra remissinstanserna.
 
– Det viktigaste är att få en diskussion om vad vi kan göra för att statistiken ska vara relevant. Kan vi göra något utan lagändringar? Eller bör vi gemensamt verka för att det ska bli en förändring? säger Lars Grönvik.”