Över 70% av nytillskottet till den arbetsföra delen av totalbefolkningen kommer att utgöras av utrikes födda under de kommande 20 åren

Sveriges demografiska resa från att för 50-60 år sedan ha varit ett av västvärldens mer homogena länder till att idag vara västvärldens mest heterogena land efter USA och tillsammans med Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Kanada och Australien sett till befolkningssammansättningen fortsätter under de kommande 20 åren:

På grund av att den infödda majoritetsbefolkningen bara blir allt äldre och äldre så kommer födda utanför Europa och i praktiken i Afrika och Asien att stå för huvuddelen av både den svenska befolkningsökningen i stort och av ökningen av den arbetsföra befolkningen fram tills år 2040: De utrikes födda och fr a utomeuropéerna kommer att stå för hela 72% av ökningen av alla invånare mellan 16-74 år under de kommande 20 åren enligt SCB då de stora pensionsavgångarna, som i huvudsak berör den infödda befolkningen och de nordiska och europeiska invandrarna, kommer att fortsätta att löpa på under de kommande åren.

 

Namnlöst.jpg

Sammantaget kommer antalet invånare i förvärvsarbetande och s k arbetsför ålder (16-74 år) att öka med 690 000 invånare fram tills år 2040 och varav 378 000 är födda utanför Europa och 121 000 är födda i Europa medan 191 000 är födda inom landet och bland de sistnämnda har åtminstone en tredjedel utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund.

 

 

Namnlöst2.jpg

År 2040 väntas de utrikes föddas totalandel av befolkningen att uppgå till uppåt en fjärdedel eller cirka 2,6 miljoner invånare varav flertalet är födda utanför Europa och sammantaget har kanske 50-60% av totalbefolkningen någon form av utländsk bakgrund om 20 år.

Idag skiljer det osannolika 33 procentenheter vad gäller förvärvsfrekvensen mellan inrikes födda och och utomeuropeiskt födda, och vilket är den allra största skillnaden i västvärlden och i i-världen, men om den (snabbt) åldra(n)de i huvudsak majoritetssvenska befolkningen ska kunna försörjas så krävs det att utomeuropéerna i arbetsför ålder kommer ut på arbetsmarknaden under de kommande åren och att förvärvsfrekvensen som idag i alltför många utomeuropeiska grupper understiger 50% åtminstone behöver öka till 75% för att ekvationen (d v s i praktiken den svenska nationalekonomin) ska gå ihop.