De nyttjade arbetskraftsresurserna bland de inrikes födda har slagit i taket medan arbetslösheten är fortsatt extremt hög bland de invånare som är födda utanför Europa

Några anmärkningsvärda uppgifter ur Arbetsförmedlingens nya rapport rörande den svenska arbetsmarknadens utveckling under de kommande åren – ”Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2018: Prognos för arbetsmarknaden 2018–2020”:
 
1, Befolkningen i Sverige växer kraftigt just nu p g a de senaste årens (utomeuropeiska) invandring och särskilt gäller det invånarna i de yrkesaktiva åldrarna (16-64 år). Mellan 2010-17 minskade antalet inrikes födda invånare i åldersgruppen 16-64 år med drygt 150 000 personer p g a att de gick i pension. Samtidigt ökade antalet utrikes födda invånare i åldersgruppen 16-64 år med 360 000 invånare under samma tidsperiod.
 
2, Enligt den senaste befolkningsprognosen så kommer den inrikes födda andelen av befolkningen att fortsätta att minska under de kommande åren. Utanför storstadsregionerna kommer i praktiken hela befolkningstillskottet att utgöras av utrikes födda. I de tre storstadsregionerna väntas de utrikes födda svara för minst 65% av den totala befolkningsökningen av alla invånare. I större städer och i städer med minst 15 000 invånare kommer utrikes födda vidare att stå för i stort sett hela befolkningsökningen och därmed kompensera för den kraftiga befolkningsminskning som hela tiden sker bland de inrikes födda p g a de stora pensionsavgångarna och p g a den ständigt stigande medelåldern bland den infödda majoritetssvenska befolkningen.
Ålder.jpg
 
3, Åtminstone 95% av befolkningsökningen i åldrarna 16-64 år kommer att utgöras av invånare som är utrikes födda under de kommande åren. Andelen utrikes födda i befolkningen i åldersgruppen 16-64 år beräknas utgöra hela 27% år 2025 jämfört med 18% 2010 och merparten av dem kommer att vara födda utanför Europa.
 
4, Utvecklingen är just nu urstark för de inrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Bland inrikes födda är andelen sysselsatta mycket hög och arbetslösheten är den lägsta på många år och nästan på samma låga nivå som den som gällde under de s k rekordåren under den socialistiska välfärdsstatens guldålder mellan ca 1950-75. Det finns mycket som tyder på att de nyttjade arbetskraftsresurserna bland de inrikes födda nu har slagit i taket. De arbetskraftsresurser som inte nyttjas finns därmed i praktiken enbart bland de utrikes födda.
Arbete.jpg
 
5, De outnyttjade arbetskraftsresurserna bland de utrikes födda finns på alla utbildningsnivåer men på gymnasial och eftergymnasial nivå nyttjas arbetskraftsresurserna i betydligt högre grad än bland de som har högst förgymnasial utbildning. Bland utrikes födda invånare med kort utbildning är arbetslösheten mycket hög samtidigt som många av dem står helt utanför arbetsmarknaden och därmed inte ens är arbetssökande.
 
6, Efter att ha minskat sedan slutet på 2016 började arbetslösheten bland utrikes födda att återigen stiga under första halvåret 2018. Under det tredje kvartalet 2018 uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,2% och vilket är 0,4% högre än för ett år sedan. Samtidigt är det fortsatt stora skillnader både vad gäller nivån på – och utvecklingen av – arbetslösheten mellan olika grupper av utrikes födda. Bland utomeuropeiskt födda personer var arbetslösheten hela 21,1% under det tredje kvartalet 2018. Det kan jämföras med 20,4% för ett år sedan. Bland personer som är födda i Europa (men utanför Sverige) var arbetslöshetsnivån 7% under det tredje kvartalet – en minskning med 0,5% sedan fjolåret. Bland infödda majoritetssvenskar är samtidigt ej mer än kring 2,5% arbetslösa idag.
 
7, Arbetslösheten är extremt hög bland personer som är födda utanför Europa och som saknar en gymnasieutbildning – 37% i åldrarna 25-64 år. Det kan jämföras med 12,2% bland övriga utrikes födda i åldrarna 25-64 år med motsvarande utbildningsnivå. Bland inrikes födda i samma åldrar med motsvarande utbildningsnivå uppgick arbetslösheten till ej mer än 4,5% under det tredje kvartalet 2018.
 
8, Även bland dem med en längre utbildning är det mycket stora skillnader i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda – och mellan olika grupper av utrikes födda. Skillnaderna i arbetslöshet mellan utomeuropeiskt födda och övriga utrikes födda är alltså mycket påtagliga för samtliga utbildningsnivåer. Bland personer i åldersgruppen 25-64 år som är födda utanför Europa med eftergymnasial utbildning (två år eller mer) uppgick arbetslösheten till hela 13,7% under det tredje kvartalet. Det är en mer än tre gånger så hög arbetslöshetsnivå som den som gäller bland personer som är födda i Europa (utanför Sverige) i samma åldrar med motsvarande utbildning bland vilka arbetslösheten låg på 4,1% under det tredje kvartalet. Bland inrikes födda i åldrarna 25-64 år med eftergymnasial utbildning var arbetslösheten slutligen extremt låg – endast 1,9% under det tredje kvartalet 2018.