SD saknar egna lokala kandidater i sammanlagt nio kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Dalarna och av vilka några annars är historisk mark för den svenska extremhögern

Intressant att konstatera att SD faktiskt saknar egna lokala kandidater i kommunvalet i totalt 9 kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Dalarna (d v s i Arjeplog, Arvidsjaur, Haparanda, Pajala, Norsjö, Sorsele, Åsele, Gagnef och Vansbro) trots att partiets mål var att kunna ställa upp med kandidater i samtliga av landets 290 kommuner (d v s detta är ändå något av en mindre prestigeförlust för SD) och det de allra flesta av dessa kommuner har gemensamt är väl förutom att de är glest befolkade men generellt stora till ytan att de bebos av en hög andel samer, tornedalingar och sverigefinnar men också av många majoritetssvenska s k nybyggarättlingar vilka annars hade kunnat tänkas attraheras av SD:s antisamiska politik.
 
Det är också trots allt lite anmärkningsvärt att SD idag saknar kommunvalskandidater i Haparanda då SD lyckades bilda en av sina första partiavdelningar där redan 1990 och Haparanda är också lite av historisk mark för den svenska extremhögern (liksom hela den finsktalande delen av Norrbotten och delar av Västerbotten där både Nationalsocialistiska arbetarepartiet och Sveriges nationella förbund kunde erhålla mellan 30-50% i vissa valkretsar innan och under kriget) – i 1936 års val tog exempelvis Sveriges nationella förbund hem hela 20% av rösterna där.
 
Redan i 2006 års kommunval uppnådde SD för övrigt över en procent i både Gagnef (1,21%) och Vansbro (1,28%) och i 2010 års kommunval erhöll SD 3,99% i Gagnef och 2,44% i Arvidsjaur och vilket trots allt var rätt så anmärkningsvärda siffror innan SD:s (senaste) rekordval 2014.
 
 
”Därför har partiet på flera håll i landet använt sig av en teknisk möjlighet i vallagen för att förhindra utomstående från att komma in på SD-mandat. I de kommuner där SD inte kunnat hitta lokala kandidater har man registrerat distriktsordföranden som enda namn på val¬sedeln, trots att personen inte är valbar i den kommunen, och därefter ”låst” listan för andra kandidater.
 
– Jag har förmånen att stå på sex olika listor, jag tror det är Sverige¬rekord, säger Robert Håkansson, SD:s distriktsordförande i Norrbotten.
 
Förutom att kandidera till landstinget och kommunfullmäktige i Piteå står Robert Håkansson som ensamt namn på SD:s valsedlar i kommunalvalen i Arjeplog, Arvidsjaur, Haparanda och Pajala.
 
Detta trots att han inte är folkbokförd i någon av de fyra sistnämnda kommunerna och därför inte heller är valbar där.
 
Det finns inget som förhindrar partierna att ställa upp med kandidater som inte är valbara. Men det får som konsekvens att en röst på Robert Håkansson i någon av de fyra kommunerna i själva verket är en röst på en tom stol eftersom partiet inte kan fylla hans plats med en annan person efter valet. Samma sak gäller om partiet skulle få fler än ett mandat.
 
Genom att ändå ha Robert Håkansson namn på valsedeln kan SD låsa kandidatlistan, och förhindra att väljare skriver ett annat namn på valsedeln och därmed röstar in en kandidat som partiet inte vill ha.
 
– Det skulle vara extremt olyckligt om någon skrev in sig på en av våra platser i de kommunerna, eftersom det finns en reell risk att vi kommer att få röster trots att det inte finns valsedlar där, säger Robert Håkansson.”

En kommentar

  1. Pingback: Den oändliga historien om de tomma SD-stolarna | Motargument