Den senaste Mångfaldsbarometern uppvisar rekordlåga positiva attityder till mångfald och minoriteter och hela 22% tar nu avstånd från påståendet att ”den etniska mångfalden utvecklar den svenska kulturen”

Den senaste Mångfaldsbarometern som publicerades igår uppvisar de allra lägsta s k ”toleransnivåerna” någonsin vad gäller synen på mångfald (ett indextal på 1.7 jämfört med exempelvis 2.6 2005 och 2.5 2014) och det är fr a bland de kvinnliga respondenterna som den s k toleransen för mångfald och minoriteter går ned (då den redan var relativt låg bland männen) och den negativa ökningen gäller både bland låg- och högutbildade kvinnor liksom bland kvinnor över 50 år.
 
Särskilt medelålders och äldre kvinnor och högutbildade kvinnor har annars tidigare varit de allra mest s k toleranta i landet vad gäller synen på mångfald och minoriteter.
 
Den senaste Mångfaldsbarometern uppvisar också den allra högsta siffran någonsin vad gäller andelen respondenter som helt tar avstånd från påståendet att ”den etniska mångfalden utvecklar den svenska kulturen”: Denna andel uppgår nu till hela 22% att jämföra med exempelvis 11% 2014 och 18% 2016 och kan möjligen tolkas som något av SD:s kärnväljarkår (Mångfaldsbarometern har nämligen tidigare lyckats ”pricka in” SD:s valresultat).
 
45% av respondenterna anser i senaste Mångfaldsbarometern att män från den s k MENA-regionen utgör en fara för den svenska kulturen och kvinnor från den s k MENA-regionen (26%) anses vidare utgöra en större fara än män från Afrika (22%). En majoritet av respondenterna uppfattar att det finns stora skillnader mellan den majoritetssvenska kulturen och kulturer i Afrika och den s k MENA-regionen.
Fara.jpg
Olikhet.jpg
 
46% av respondenterna är positiva till att det svenska majoritetssamhället bör skapa möjligheter för människor med utländsk bakgrund att kunna bevara sin kultur (inklusive språk) och vilket är den lägsta siffran någonsin medan fyra av tio är av motsatt uppfattning.
 
Fler än någonsin (66%) är vidare för att utvisa alla människor med utländsk bakgrund som begår brott.
 
I senaste Mångfaldsbarometern uppger även fler än någonsin tidigare rekordlåga s k ”toleransnivåer” vad gäller synen på mångfald och religion och detta gäller särskilt män över 50 år med grund- eller gymnasieutbildning som sin högsta utbildningsnivå och fler respondenter än någonsin anser även att muslimska kvinnor är mer förtryckta än andra kvinnor (66% jämfört med exempelvis 61% 2016), att islamska friskolor motverkar integration (71% jämfört med exempelvis 46% 2009) samt att böneutrop stör mer än kyrkklockklang (56% som också är den högsta siffran någonsin).
 
På frågan om vilken religion som anses stå för värderingar som kolliderar med de mänskliga rättigheterna så svarar hela 95% islam, 35% judendom, 31% hinduism och 26% buddhism (detta är då en fråga som det går att ange flera svar på).
Framgång.jpg
 
Vidare har bara tre av tio av respondenterna kontakt med människor med någon form av bakgrund från den s k MENA-regionen åtminstone en gång i månaden och färre än en av tio har daglig kontakt med någon med någon form av bakgrund från den s k MENA-regionen och mer än tre av tio av respondenterna uppger att de aldrig har kontakt med någon med någon form av bakgrund från den s k MENA-regionen, Asien, Afrika eller Latinamerika. Mellan 4-6% umgås slutligen dagligen med någon med någon form av bakgrund från Asien, Latinamerika och Afrika (d v s adoptivföräldrar, hetero- och homosexuella partners som lever i s k blandrelationer, kollektivboende, nära vänner o s v).
Grannar 2.jpg
Grannar 1.jpg
 
Fereshteh Ahmadi och Irving Palm som står bakom Mångfaldsbarometern 2018 tolkar resultaten som att de i hög grad är en konsekvens av den tyvärr ständigt växande rumsliga, klassmässiga, (privat)ekonomiska, sociala och nog även alltmer psykologiska segregationen mellan invånarna med utomeuropeisk bakgrund och alla andra invånare (d v s majoritetssvenskarna plus de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna och deras barn och efterkommande) medan den klassiska s k kontakthypotesen omvänt kan förklara att allt fler i den senaste Mångfaldsbarometern rapporterar positiva attityder till att ha en kollega på arbetsplatsen med utländsk och utomeuropeisk bakgrund.