Fortfarande saknas ett vedertaget språk för att tala om ras och vithet på svenska och ordet ”mörkhyade” dominerar fortfarande över termerna ”icke-vita” och ”rasifierade”

På (nutids)svenska saknas det som bekant ett vedertaget språk för att tala om ras och vithet (och om människor som inte kan respektive kan passera som vita just i Sverige) och det florerar därför ett flertal sinsemellan konkurrerande ord och uttryck för att beteckna alla invånare i landet som inte kan passera som vita. Ett sätt att försöka sia om vilken term som kommer att ”vinna” i framtiden eller åtminstone dominera över andra termer är att räkna förekomsten av ordet eller uttrycket ifråga.
 
Som det verkar så går det att säga att ”mörkhyad/e” fortfarande är det absolut vanligaste ordet bland (riks)svensktalande (hur det ”låter” bland finlandssvenskarna och bland de svenskamerikaner som fortfarande talar svenska är det dock svårare att säga något om) för att beteckna människor som inte kan passera som vita, att de s k ”old school”-orden ”svartskalle/svartskallar” och ”blatte/blattar” (vilka dominerade helt under 1990- och 2000-talen) nog är på väg ut (även om åtskilliga något äldre s k ”förstageneration:are” antagligen fortfarande använder sig av dessa termer som självbenämningar och självbeteckningar) samt att det just nu pågår en slags strid mellan termen ”icke-vit/a”/”ickevit/a” (vars första förekomst verkar ha varit 1920 men som började förekomma mer regelbundet först från och med 2001) och uttrycket ”rasifierad/e” (som inte ens förekom före 2013).
 
För övrigt finns det också ett flertal sinsemellan konkurrerande ord och uttryck för att beteckna alla invånare i landet som kan passera som vita såsom svennar, suedis, svenskar, ursvenskar, pursvenskar, majoritetssvenskar, etniska svenskar o s v och även om förekomsten av beteckningen ”vit/a” (d v s ”vit/a svensk/ar”) har ökat sedan 2014 (innan 2014 var det inte så vanligt att överhuvudtaget tala om och skriva ut ”vit/a svensk/ar” utan det räckte antagligen med att säga ”svensk/ar” som då i praktiken innebar vita) så används uttrycket ”etniska svensk/ar” (vars första förekomst verkar ha varit 1979 men som började förekomma mer regelbundet först från och med 1991) fortfarande i stor utsträckning.
 
Förekomsten av termen ”icke-vit/a”, uttrycket ”rasifierad/e”, ordet ”mörkhyad/e”, glosan ”svartskalle/svartskallar” och beteckningen ”blatte/blattar” i (svenskspråkiga) Mediearkivet (svenska analoga och digitala tidningar, medier, tidskrifter och magasin):
 
förekomst av termen ”icke-vit/a”/”ickevit/a”
2014: 267 + 107 + 45 + 100 = 519
2015: 612 + 107 + 46 + 191 = 956
2016: 974 + 136 + 19 + 228 = 1357
2017: 780 + 178 + 16 + 97 = 1071
2018: 426 + 64 + 10 + 160 = 660
 
förekomst av uttrycket ”rasifierad/e”
2014: 842 + 186 = 1028
2015: 490 + 124 = 614
2016: 661 + 349 = 1010
2017: 395 + 210 = 605
2018: 346 + 414 = 760
 
förekomst av ordet ”mörkhyad/e”
2014: 508 + 1159 = 1667
2015: 542 + 833 = 1375
2016: 1167 + 1625 = 2792
2017: 623 + 970 = 1593
2018: 612 + 455 = 1067
 
förekomst av glosan ”svartskalle/svartskallar”
2014: 318 + 120 = 438
2015: 190 + 101 = 291
2016: 285 + 252 = 537
2017: 307 + 174 = 481
2018: 80 + 28 = 108
 
förekomst av beteckningen ”blatte/blattar”
2014: 385 + 242 = 627
2015: 493 + 265 = 758
2016: 298 + 149 = 447
2017: 314 + 97 = 411
2018: 192 + 60 = 252