En ny OECD-studie visar att Sverige tillsammans med Finland är sämst inom OECD på att utbilda barn och unga som är utrikes födda

En ny OECD-studie visar att Sverige (tillsammans med Finland) tyvärr är sämst i Europa, västvärlden och i-världen och i den s k utvecklade, s k moderna och industrialiserade och urbaniserade världen (d v s inom OECD) på att utbilda barn och unga som är utrikes födda:
 
 
60% av alla utrikes födda elever som går i 9:an (d v s i grundskolan och i högstadiet) är lågpresterande i Sverige (i läsförståelse, matematik och naturvetenskap) jämfört med 20% av alla inrikes födda elever och bland de inrikes födda eleverna är merparten av de lågpresterande eleverna s k ”andrageneration:are”.
 
Det skiljer närmare 40% mellan andelen lågpresterande utrikes födda elever i 9:an och andelen lågpresterande inrikes födda elever och vidare skiljer det över 20% mellan andelen lågpresterande utrikes födda elever som invandrade innan respektive efter 12 års ålder och vilket innebär att de barn och unga som har invandrat efter 12 års ålder presterar sämre i Sverige än i andra OECD-länder.
Samtidigt rapporterar höga andelar av både de s k förstageneration:arna och andrageneration:arna att de inte känner tillhörighet till skolan och denna andel har dessutom ökat på senare år och vilket är oroväckande och vidare så uppger fler utrikes födda 9:or att de tror att människor försöker utnyttja dem, att de inte blir rättvist behandlade, att de känner sig otrygga där de bor och lever samt att de inte kan göra det de vill där de bor och lever p g a sjukdom, funktionsnedsättning eller mentala problem jämfört med inrikes födda elever.
 
År 2015 när PISA-provet som undersöks i den nya OECD-studien genomfördes hade en tredjedel av alla 9:or någon form av utländsk bakgrund och idag handlar det om 40% och vilket innebär att de lågpresterande invandrade eleverna och de lågpresterande ”andrageneration:arna” numera och sammantaget utgör en mycket hög andel av hela den svenska elevpopulationen.
 
Tyvärr har huvuddelen av de lågpresterande eleverna utomeuropeisk bakgrund och en mycket hög andel bor i miljonprogramsområdena: För varje år som går så misslyckas i praktiken 1000-tals barn och unga med utomeuropeisk bakgrund att ta sig vidare från grundskolan till gymnasiet och därefter från gymnasiet till högskolan och alltför många av förstageneration:arna och andrageneration:arna med utomeuropeisk bakgrund som bor och lever i miljonprogramsområdena riskerar därför att hamna i missbruk och kriminalitet och utveckla en destruktiv livsstil som unga vuxna.

One comment

  1. Pingback: Studierna på högskolan ligger efter, som i grundskolan | Gergils Innovationsblogg