Invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund är mer skuldsatta än majoritetsbefolkningen

Av landets 373 862 skuldsatta invånare som hittades i Kronofogdens register år 2016 hade 41,7% någon form av utländsk bakgrund inräknat de utrikes födda och invandrade, de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” och 49,9% av dem hade utomeuropeisk bakgrund och vilket är en rejäl överrepresentation i båda fallen.
 
De utrikes födda och de invandrade är särskilt överrepresenterade vad gäller skulder till det offentliga (t ex till Försäkringskassan, Radiotjänst eller Skatteverket) medan de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” kan ha studieskulder, spelskulder, skulder till Brottsofferfonden och skulder förorsakade av utdömda viten. Gissningsvis har alltför många också privata skulder utöver alla de registrerade skulderna hos Kronofogden och alltför många är sannolikt även beroende av bidrag för att (över)leva under överskådlig tid.
27540794_10155398492765847_3723479714195235661_n.jpg
 
Denna andel och överrepresentation har tyvärr ökat sedan 1970-talet och i takt med att arbetslösheten bland utomeuropéerna har skjutit i höjden samtidigt som de utrikes föddas ekonomiska standard har minskat stadigt i relation till majoritetsbefolkningens standard: År 2016 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77% av den ekonomiska standarden för inrikes födda invånare och vilket är en nedgång sedan 2005 då denna andel låg på 82%.
 
Det är en mycket sorglig utveckling att så många utomeuropéer både är skuldsatta, arbetslösa och fattiga och att just vara skuldsatt, arbetslös, fattig, bidragsberoende och tyvärr också lagförd och fortfarande dessutom påtagligt ung och att vara en invånare med utomeuropeisk bakgrund har tyvärr och alltmer ett alltför starkt statistiskt samband just i dagens Sverige.