Historien om hur SD:s kyrkopolitiska paroll härrör från en högerextrem biskop som står byst i Karlstad

Den 17 september 2017 är det dags för kyrkoval och det skadar inte att påminna om att det just var i kyrkovalet 2001 som SD fick sitt första parlamentariska genombrott på riksplanet (d v s inte 2010 när SD kom in i riksdagen för första gången) genom att erhålla två mandat i kyrkomötet som är Svenska kyrkans motsvarighet till riksdagen. Därefter har SD stadigt ökat sin representation i kyrkomötet och i det senaste kyrkovalet som ägde rum 2013 erhöll SD 15 mandat och i nästa månads kyrkoval kan detta antal möjligen i det närmaste komma att fördubblas.

 

20934739_10154977479765847_8900813087916863684_o.jpg

 

Ända sedan 2001 har SD gått till (kyrko)val under parollen ”Fädernas kyrka” som både är namnet på SD:s kyrkopolitiska program och beteckningen på partiets kyrkopolitiska organisation och ibland har SD därutöver gått till val på slagord som ”Ta tillbaka Fädernas kyrka”.

 

Denna formliga sverigedemokratiska fixering vid uttrycket ”Fädernas kyrka” har sitt ursprung i den en gång mycket populära och folkkära sången med samma namn som togs bort från psalmboken 1986 (för den som inte har hört sången så går det att lyssna på den via Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=2J-89BSMRhE) efter en hård debatt som var den första kulturarvsstriden någonsin när en viss sång, en viss bok, en viss bild eller ett visst ord anses ha ”censurerats” av ”mångkulturalister” och ”kulturmarxister”, d v s striden om ”Fädernas kyrka” utspelade sig flera decennier innan exempelvis debatten om det svenska n-ordet.

 

Efter 1986 har de som fortfarande sjunger ”Fädernas kyrka” som internt bland SD:are ibland kallas ”den förbjudna psalmen” i hög grad sammanknippats med att vara mer eller mindre högkyrkliga och/eller högerradikala då sången innehåller strofer som ”Kristet och fritt vill Sverige bo, råda för landet allena. Därom i manlig och kristen tro, därom i strid eller lagfäst ro konung och folk sig förena” och ibland kallas sången t o m ”SD-psalmen”.

 

Sångens upphovsperson var den svenska ungkyrkorörelsens ledare Karlstadsbiskopen Johan Alfred Eklund som står byst utanför Domkyrkan i Karlstad på tal om och apropå den just nu pågående striden om statyer, byster och monument i USA och som skrev texten medan Strängnäsbiskopen Gustaf Aulén stod för musiken.

 

Både Eklund, Aulén och den än mer berömde Stockholmsbiskopen Manfred Björkquist vilka alla var ledande inom ungkyrkorörelsen var medlemmar i högerradikala Sveriges nationella förbund (SNF) på 1930-talet och särskilt Eklund (som brukar omtalas och hyllas som en av Karlstads stifts allra viktigaste biskopar – därav dennes byst utanför Domkyrkan) var antagligen medlem och även aktiv i SNF åtminstone ända fram tills krigsutbrottet och talade även på partiets konferens i Karlstad 1934 när SNF valde att bryta med dåvarande Moderaterna och slå in på fascismens väg.

 

SD:s flitiga användande av parollen och uttrycket ”Fädernas kyrka” är m a o ännu ett av otaliga exempel på hur partiet använder sig av ett högerextremt kodspråk som egentligen bara de som tillhör den s k nationella rörelsen (d v s den svenska extremhögern) förstår till fullo såsom när SD för några år sedan önskade alla sina medlemmar och sympatisörer ”en god nationell jul” (d v s mer eller mindre i praktiken en god högerextrem eller kanske t o m nationalsocialistisk jul) eller när Åkesson inledde sitt senaste tal under Almedalsveckan i Visby med att spela upp den ”nationella” författaren Heidenstam som också han var knuten till Sveriges nationella förbund (SNF) eller när SD:s ledarskikt titt som tätt citerar och refererar till filosofer, ideologer och teoretiker som är okända för de allra flesta idag men som en gång i tiden tillhörde den svenska unghögern och som i sin tur just manifesterade sig i det högerextrema partiet SNF (d v s fascistiska SNF var helt enkelt fortsättningen på unghögern).

 

Ett urval svenska biskopar som har varit knutna till den svenska extremhögern:
Tor Andrae, biskop i Linköpings stift och medlem i Försvarsfrämjandet 1940
Gustaf Aulén, biskop i Strängnäs stift och medlem i Sveriges nationella förbund 1934
Erik Aurelius, biskop i Linköpings stift och medlem i Svensk-tyska akademiska förbundet 1934-35
Manfred Björkquist, biskop i Stockholms stift och medlem i Sveriges nationella förbund 1933, i Försvarsfrämjandet 1940 och i Svensk-Finlands vänner 1976-80
Torsten Bohlin, biskop i Härnösands stift och artikel i Sveriges nationella förbunds tidskrift Nationell jul 1939
Gert Borgenstierna, biskop i Karlstads stift och artikel i Försvarsfrämjandets tidskrift Folkförsvaret 1966
John Cullberg, biskop i Västerås stift och medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1941
Hjalmar Danell, biskop i Skara stift och medlem i Sveriges nationella förbund 1936
Sven Danell, biskop i Skara stift och uppropsundertecknare i Argument för Frihet och Rätt 1969 samt artiklar för Operation Sverige 1970 och 1980
Johan Alfred Eklund, biskop i Karlstads stift och medlem i Sveriges nationella förbund 1933-38
Bo Giertz, biskop i Göteborgs stift och medlem i Gymniska förbundet 1930, i Fosterländska ungdomssällskapet 1935, i Sveriges nationella förbund 1935-38, artikel i Försvarsfrämjandets tidskrift Folkförsvaret 1964 och medlem i Svenska kyrkans fria synod 1986-94
Bertil Gärtner, biskop i Göteborgs stift och artikel för Operation Sverige 1981 och medlem i Svenska kyrkans fria synod 1985-96
Gunnar Hultgren, äkebiskop och artikel i Försvarsfrämjandets tidskrift Folkförsvaret 1964

Martin Lindström, biskop i Lunds stift och artikel i Försvarsfrämjandets tidskrift Folkförsvaret 1963