Om SD:s dag under Almedalsveckan, om Nordiska motståndsrörelsen och om den svenska extremhögerns incestuösa ”we are family”-värld och vittförgrenade släktträd

Idag är det SD:s dag under Almedalsveckan, d v s världens i särklass allra största parti som har ett direkt nationalsocialistiskt förflutet och som för närvarande verkar samla en femtedel av den svenska väljarkåren, och som av en händelse kommer också Nordiska motståndsrörelsen (NMR) att också vara på plats och ”debutera” (OBS: Almedalsveckan är så klart inte en societetsbal för landets elit) officiellt idag i Visby med ett eget tält och med en egen programpunkt på Hamnplan där numera nedlagda Svenskarnas parti (SvP) f ö även höll till under det s k supervalåret 2014 (och vars dåvarande ledare Stefan Jacobsson t o m fick tala från självaste Almedalsscenen, låt vara en dag innan själva Almedalsveckan hade satt igång) när SvP till slut erhöll 4189 röster och vilket intressant nog i det närmaste motsvarar det antal röster som SD fick 1991 när SD fortfarande var ett nationalsocialistiskt parti (d v s antalet nationalsocialister i landet som är beredda att rösta i ett parlamentariskt val uppgår möjligen till kring 4000 individer).
 
Framåt kvällen, några timmar innan Jimmie Åkesson talar, ska NMR:s båda ledare Pär Öberg och Simon Lindberg tala och på lördag och söndag talar de s k nästescheferna från Småland, Dalarna och Värmland vilka alla f ö är landskap som har utmärkt sig under den svenska extremhögerns 100-åriga historia och där SD idag ligger på uppemot 25-30%.
 
F ö är även andra högerradikala partier på plats under Almedalsveckan i Visby såsom antisemitiska Folkresningen De Fria (d v s f d Partiet De Fria) som erhöll 541 röster i 2014 års val samt Medborgerlig samling (MbS) eller ”Tino Sanandajis fanklubb” som tycker att Moderaternas och Alliansens nuvarande hållning i migrations- och integrationsfrågorna inte är tillräcklig.
 
Mig veterligen är dock inte f d SD-politikern Allan Jönssons Framstegspartiet (FP) på plats i Visby som trots allt erhöll kring 200 röster i 2014 års val och fortfarande existerar även om det är blott en skugga av sitt forna jag.
 
I den svenska extremhögerns incestuösa värld (OBS: naturligtvis menar jag inte att de svenska högerradikalerna, högerextremisterna och högerpopulisterna är incestuösa i bokstavlig mening) var svenska Framstegspartiet nämligen en del av ursprunget till SD när partiet bildades 1988 liksom att FP som grundades 1968 också är en fortsättning på det första Medborgerlig samling (MbS), som i sin tur faktiskt var den första Alliansen av landets alla högerpartier när den borgerliga valkoalitionen Medborgerlig samling bildades 1965 av ett flertal f d nazister och högerextremister som var medlemmar i dåvarande Högerpartiet (dagens M), Centerpartiet och Folkpartiet (dagens L) såsom Gustaf Petrén, Bertil Rubin, Alf Åberg och Åke J Ek m fl.
 
Och när jag ändå är igång och ”genealogiserar” den svenska extremhögerns vid det här laget rikligt förgrenade släktträd (ibland kan en faktiskt tro att den svenska extremhögerns släktträd växer i någon djungel i de s k tropikerna mot bakgrund av hur snabbt detta träd har förgrenat sig under de senaste decennierna p g a alla partisplittringar, partisprängningar, partiavknoppningar och partifraktioniseringar vilka sammantaget och vid det här laget har ”brädat” 70-talsvänsterns klassiska ”föröka sig genom delning”-linje flera gånger om) så skadar det inte att påminna om att NMR faktiskt är en ”utväxt” ur SD på samma sätt som att SD är en ”utväxt” ur FP och FP är en ”utväxt” ur MbS.
 
NMR har sitt ursprung i den SD-anknutna organisationen Oberoende nationell ungdom (ONU) som bildades 1995 och erhöll kommunala föreningsbidrag från Stockholms stad (det var så jag själv fick veta om existensen av ONU då en högre tjänsteperson på Stockholms stads Kultur & Fritid som var antifascist och en s k vänstersosse tipsade mig om föreningen och även lämnade ut föreningens matrikel till mig) och som fr a organiserade och samlade SACO- och socialgrupp 1-nazister från bl a Danderyd, Bromma, Saltsjöbaden, Östermalm och Lidingö och av vilka ett flertal idag är chefer, forskare, läkare, jurister och officerare medan några av dem fortfarande är aktiva inom den s k nationella rörelsen och någon har även gjort en slags internationell karriär inom den panvästerländska extremhögern och högerpopulismen.
 
Efter en blixtsnabb radikalisering som bl a innebar att de smått överspända ”pappas pojkar”-överklassnazisterna i ONU började klä sig i paramilitär uniform och förbereda sig för väpnad kamp bytte ONU namn till Nationell ungdom (NU) och bröt med SD och ombildades därefter 1997 till Svenska motståndsrörelsen (SMR) som idag är NMR medan NU fortsatte att existera som beteckningen på SMR:s ungdomsavdelning fram tills 2005. Även om grundstommen till det som idag är NMR utgjordes av NU så samlade även SMR upp resterna av gamla Vitt ariskt motstånd (VAM) och aktivistkadern från Riksfronten (som också gick under namnet Folksocialisterna) och Nationella alliansen (NA).
 
Att Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen samlas i Visby på samma dag (d v s just idag) och att gissningsvis ett antal tusen sverigedemokrater och ett antal hundra nazister kommer att befinna sig i Visby samtidigt framåt fredagskvällen må vara en ren slump men även om så är fallet så ser den svenska extremhögerns släktträd ut som det gör – d v s ”alla” har ”gått i säng” med varandra, ”alla” är ”släkt” med varandra och alla är de ”barn” till någon och har själva ”fött fram” någon och ”den ene är värre än den andre” som det heter.