Om Svenska Dagbladet, rastänkandet och extremhögern

Bra att Svenska Dagbladet idag är ärlig med tidningens hållning till Nazi-Tyskland under 1930- och 40-talen och till den då så aktuella och ännu s k ”olösta” s k ”judefrågan”:
19748327_10154823327470847_7304954064224919515_n-1.jpg

Dock kan det vara värt att påminna om att Ivar Anderson som hade varit chefredaktör för den östgötska borgerlighetens båda ”flaggskeppstidningar” Östgöta ”Corren” Correspondenten och Östergötlands Dagblad (d v s nuvarande Norrköpings Tidningar) och vilken/vilka hade utmärkt sig för att vara särdeles pro-nazityska och förstående för den s k ”judefrågan” på 1930-talet intressant nog är den som ”headhunt:as” för att bli chefredaktör för den svenska borgerlighetens allra viktigaste riksorgan Svenska Dagbladet 1940 och troligen för att ”Svenskan” behövde en chefredaktör som var ”lagom” pro-tysk och ”lagom” förstående i den s k ”judefrågan” för att inte förlora borgerliga röster till extremhögern och fr a till fascistiska Sveriges nationella förbund och Anderson hade just en sådan ”track record” från Östergötland som den svenska borgerligheten behövde på riksplanet.

 

Anderson som själv hade en bakgrund i Sveriges nationella förbund tog bl a in sin gamle partikamrat Arvid ”Mota Moses i grind” Fredborg och gjorde denne till tidningens Tysklandskorrespondent trots eller tack vare dennes högerradikala och antisemitiska bakgrund och fortsatte i övrigt att på privatplanet och i intimsfären upprätthålla kontakt med sina gamla ”överklassnazistiska” vänner och högerextrema f d partikamrater även under sin långa tid som chefredaktör för Svenska Dagbladet (1940-55: den som efterträdde Anderson, d v s Allan Hernelius som satt som chefredaktör för ”Svenskan” mellan 1955-69, hade f ö också en bakgrund i fascistiska Sveriges nationella förbund vari han kvarstannade åtminstone så sent som 1938) genom att hålla föredrag för högerextrema sammanslutningar och prenumerera på högerextrem press.

 

Och nu när jag ändå är i ”det skadar inte att påminna om”-tagen: Även Bengt Lind, ledarskribent och politisk medarbetare på ”Svenskan” mellan 1948-78, hade en högerextrem bakgrund (i fascistiska Nysvenska rörelsen) och Bertil Torekull som var chefredaktör för ”Svenskan” mellan 1989-91 prenumererade på Tyska röster som tonåring under kriget och var även medlem i f d lindholmsnazisten Gustaf Petréns Medborgarrättsrörelsen. Carl Trygger, Andersons föregångare som ”Svenskans” chefredaktör, hade f ö rest till Berlin och personligen uppvaktat Adolf Hitler på dennes 50-årsdag den 20 april 1939 och han hade även kontakter med både det tyska propagandaministeriet och utrikesministeriet och dennes föregångare i sin tur, Helmer Key, hade varnat för både den ”gula faran” och den s k vita rasens framtid: ”Om de vita grips av lättja, sjunka de ned på indianers och N’s nivå.”