Ska de (riks)svenska finlandssvenskarna bli landets sjätte nationella minoritet?

Regeringen har nu beslutat om utreda den finlandssvenska gruppens ställning i Sverige samt överväga om den ska erkännas som den i så fall sjätte nationella minoriteten i landet.
 
 
 
Många skulle nog säga att det snarare är exempelvis afrosvenskarna eller de arabisktalande och kanske inte just de svenska finlandssvenskarna som behöver ett särskilt nationellt minoritetsskydd och som har behov av att uppnå en nationell minoritetsstatus med allt vad det innebär av ett särskilt skydd mot diskriminering och olika former av särskilda rättigheter mot bakgrund av att allt tyder på att de svenska finlandssvenskarna sannolikt är Sveriges mest framgångsrika invandrar- och minoritetsgrupp (och t ex nog långt mer framgångsrik än de finsktalande invånarna i Sverige, d v s sverigefinnarna och tornedalingarna) och kanske t o m presterar bättre rent socioekonomiskt än vad de infödda majoritetssvenskarna gör.
 
Samtidigt betyder så klart inte dessa indikationer att de svenska finlandssvenskarna (inklusive den rätt så välrepresenterade finlandssvenska adeln och finlandssvenska högborgerligheten i landet) själva känner sig inkluderade i (riks)svenskheten och att många av dem kanske t o m känner sig marginaliserade och därmed i behov av en nationell minoritetsstatus.