Fattiga barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund dominerar idag helt barnfattigdomen

För alla som är intresserade av fattigdomen respektive rikedomen bland landets barnhushåll och hur den har utvecklats sedan 1983 och med tonvikt på landets barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund: Fattigdom definieras här som de som redovisar en inkomst som är 60% lägre än medianinkomsten i landet och rikedom innebär här att tillhöra de översta 10 procenten som tjänar allra mest. Idag har f ö över en tredjedel av alla barnhushåll utländsk bakgrund i landet och en majoritet av dem har utomeuropeisk bakgrund.
 
1983 rådde det i praktiken i det närmaste en ”perfect match” mellan de barnhushåll som var fattiga respektive rika och som hade svensk respektive utländsk bakgrund, d v s det var proportionellt sett lika många fattiga liksom lika många rika barnhushåll bland landets infödda majoritetsbefolkning liksom bland landets barnhushåll med utländsk bakgrund.
 
1980-talet är för övrigt det årtionde då de ekonomiska och de materiella skillnaderna mellan de olika samhällsklasserna var som allra lägst i Sverige och, heter ibland, som allra lägst överhuvudtaget och någonsin i något s k utvecklat, industrialiserat och urbaniserat (väst)land i historien.
 
Idag är andelen barnhushåll som är påtagligt fattiga i stället kraftigt överrepresenterade av barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund medan de barnhushåll i landet som har bakgrund i exempelvis Finland, Tyskland, Danmark och Norge ej är fattiga i någon större utsträckning. Idag har en absolut majoritet av alla fattiga barnhushåll tyvärr utomeuropeisk bakgrund och dessutom är det fler barnhushåll som idag klassificeras som fattiga än vad det var 1983.
 
Sedan 1983 har inkomstnivån för infödda majoritetssvenska barnhushåll ökat med över 30% medan inkomstnivån för barnhushåll med bakgrund i exempelvis Turkiet, Etiopien, Eritrea och Libanon bara har ökat med mellan 4-10% sedan dess. Idag är ej mer än kring 2-3% av alla infödda majoritetssvenska barnhushåll fattiga att jämföra med mellan 40-60% bland barnhushållen med bakgrund i exempelvis Somalia, Irak, Turkiet, Vietnam, Syrien och Libanon.
 
Vad gäller de påtagligt rika barnhushållen så tillhör ej mer än 1% av alla barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund de översta 10 procenten som tjänar allra mest: Dock tillhörde över 1% av landets alla barnhushåll med bakgrund i före detta Jugoslavien liksom med bakgrund i Etiopien och i Eritrea de översta 10 procenten som tjänar allra mest mellan liksom hela 2,5% av alla barnhushåll med bakgrund i Iran. Över 10% av alla infödda majoritetssvenska barnhushåll tillhör idag de översta 10 procenten som tjänar allra mest.
 
Om båda föräldrarna är födda i Sverige och endast har en kortare utbildning bakom sig så är sannolikheten att barnhushållet ifråga klassificeras som fattigt endast 12% medan risken är skyhög för de barnhushåll vars föräldrar är födda i exempelvis Somalia, Syrien och Irak (mellan 73-80%).
 
Om båda föräldrarna är födda i Sverige och har en treårig högskoleutbildning bakom sig så är sannolikheten att barnhushållet ifråga klassificeras som rikt så hög som 42% medan chansen är mycket låg för de barnhushåll vars föräldrar är födda i exempelvis Somalia, Bosnien och Turkiet (mellan 7-13%).
 
Sedan betyder nedanstående siffror så klart inte att alla barn som bor och lever och växer upp i Sverige och vars föräldrar har invandrat från länder som Turkiet, Etiopien, Vietnam, Chile, före detta Jugoslavien, Libanon, Irak och Syrien och är fattiga nödvändigtvis måste må dåligt och få ett s k dåligt liv som vuxna (men alltför många av dem riskerar nog att få det tyvärr) och att mycket få majoritetssvenska barn och barn med bakgrund i Danmark, Norge, Tyskland o s v idag växer upp med fattiga föräldrar betyder inte att de nödvändigtvis mår bra.