Om svenska språkets alla rasord

Fascinerande att konstatera, nu när Svenska Akademiens ordbok finns digitalt på nätet, att kanske inget annat s k kulturspråk och fr a kanske inget annat imperiespråk (i praktiken de västerländska och ju enbart indo-europeiska språken, och fr a de stora världs- och imperiespråken engelska, franska, tyska, ryska, spanska, portugisiska och italienska) kunde ståta med så många ord, glosor, termer och begrepp som handlade om ras som just det svenska språket kunde mellan ca 1830-1960 förutom det tyska språket mellan 1933-45 att döma av motsvarande antal uppslagsord som innehåller ordstammen ras i exempelvis Encyklopedia Britannica, Oxford English Dictionary, Larousse och Duden under samma tidsperiod.
 
 
Hur många svensktalande har idag hört talas om (och än mindre, hur många använder egentligen) ord som rasansikte, rasbroder (och rassyster), rasförvant, raslynne och rassjäl som svenska författare, skribenter, journalister, forskare, sångare, musiker o s v kunde använda utan att blinka mellan ca 1830-1960 (d v s då lät de ungefär alla som dagens svenska nazister)? Det myckna antalet glosor innehållande ordstammen ras ska då kontrasteras mot den senaste (14:e) upplagan av Svenska Akademiens ordlista från 2015 där det explicit förordas och rekommenderas att ”ordet ras bör användas med försiktighet som beteckning på mänskliga grupper”, d v s enorma vattenmassor har helt enkelt flutit under (de svenska) broarna mellan 1956 och 2015 vad gäller den svenska språkgemenskapens syn på ras och sedan 2000-talet har rasbegreppet dessutom systematiskt och medvetet utrangerats och tagits bort från all juridisk och offentlig textproduktion.