En tredjedel av alla pojkar och unga män som uppger att de diskrimineras anger att de gör det p g a etnicitet

Folkhälsomyndighetens nya rapport om de svenska ungdomarnas hälsa och sexualitet som publicerades idag (d v s den s k UngKAB15) är ännu en myndighetsrapport som på senare tid väljer att bruka jämlikhetsdatametoden utifrån de sju diskrimineringsgrunderna då bara två av dessa grunder går att mäta och följa upp via befolkningsregistret och i den offentliga statistiken (d v s diskrimineringsgrunderna kön och ålder vilka ju är registrerade i vars och ens personnummer). Rapporten bygger på närmare 8000 enkätsvar från unga i ålderskategorin 16-29 år vilka bl a fick ange (anonymt och frivilligt och utifrån självidentifikation) på vilka grunder de har utsätts för diskriminering liksom inom vilka arenor de har utsätts för diskriminering.
18342775_10154654077015847_6352849595129073372_n.jpg
 
22% av de knappt 8000 ungdomarna uppgav att de har utsatts för diskriminering under det senaste året och bland flickorna uppgav 29% det jämfört med 15% bland pojkarna. Den vanligaste diskrimineringsgrunden bland flickorna var kön (51%) medan den vanligaste diskrimineringsgrunden bland pojkarna var etnicitet (33%) och därefter kom i båda fallen diskrimineringsgrunden ålder. De vanligaste arenorna där diskriminering äger rum är skolan eller arbetet (56%) följt av allmänna platser (29%) samt internet och sociala medier (20%).
 
Inom ålderskategorin 16-29 år har uppemot 40% en annan bakgrund än en majoritetssvensk sådan och minst 25% om inte fler har någon form av utomvästerländsk bakgrund och vilket sannolikt förklarar varför hela en tredjedel av pojkarna uppger att de utsätts för diskriminering p g a etnicitet då det i hög grad sannolikt handlar om minoritetspojkar som har uppgivit det även om naturligtvis även majoritetssvenska pojkar också kan tänkas ha uppgivit att de har diskriminerats och ”kryssat” etnicitet som grund (det har de s a s all rätt att göra om de så vill – jämlikhetsdatametoden utgår just ifrån principerna frivillighet, anonymitet och självkategorisering).