Om mångfalden (i siffror) inom högskole- och forskar-Sverige med Uppsala universitet som det ”goda” exemplet

För alla som är (special)intresserade av hur det ser ut vid landets högskolor och inom landets forskarvärld (d v s den s k akademin och med Uppsala universitet som ”case”) vad gäller studenter och anställda (och särskilt lärare och forskare) som har bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika:
 
Uppsala universitet anses ibland vara det stora föredömet och den stora ”rollmodellen” inom högskole- och forskar-Sverige vad gäller mångfalden bland både studenterna och de anställda och i rena siffror så stämmer detta mycket väl.
 
Uppsala universitet har nu nyligen publicerat den antagligen mest (statistiskt) gedigna studien som någonsin har gjorts vad gäller mångfalden vid en svensk högskola (OBS: ej vad gäller kön utan vad beträffar utländsk bakgrund) som för första gången mig veterligen vågar särredovisa konsekvent utifrån region/kontinent (och särskilt de med utomvästerländsk bakgrund) då alltför många svenska högskolor öppet skryter om sin stora procentuella mångfald bland både studenter och anställda utan att exempelvis ”spec:a” de som har bakgrund i Afrika eller Sydamerika.
 
Det kan tyckas som att universitetet därmed ”pekar ut” och kanske t o m ”hänger ut” och stigmatiserar de som har bakgrund i exempelvis Asien eller Europa (utom EU och Norden) men personligen tror jag ju på att denna typ av statistiska särredovisning är vägen framåt.
 
Rapporten visar att bland universitetets studenter (som uppgår till 33 936) har en högre andel utländsk bakgrund rakt av än vid landets övriga högskolor – 21,3% jämfört med 17,3% – och vilket antagligen kan förklaras med att det handlar om ett av landets största universitet och att det är landets elituniversitet (bredvid Lund) och därmed ett relativt internationaliserat universitet.
18033794_10154596727035847_99286210475292470_n.jpg
 
Likaså är andelen med utländsk bakgrund långt högre bland universitetets 6825 anställda (drygt en tredjedel) jämfört med hur det ser ut vid landets övriga högskolor men börjar en granska varifrån studenterna och de anställda har sin bakgrund och var de hittas fakultetsvis liksom inom hierarkin så blir det tydligt att det handlar om rätt så rejäla underrepresentationer av fr a de som har bakgrund utanför västvärlden.
 
Vad gäller anställda inom universitetets kärnverksamhet (d v s utbildning och forskning) så är de med ursprung i Nordamerika och i EU-länder (utom Norden) överrepresenterade med hela 450% respektive 280% procent att jämföra med en överrepresentation på 20% bland de med ursprung i Norden (utom Sverige). Anställda inom kärnverksamheten med ursprung i Afrika är omvänt underrepresenterade med 60% och inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar (d v s de s k ”andrageneration:arna”) är underrepresenterade inom kärnverksamheten med 40%. Om det handlar om vita eller svarta nordamerikaner förtäljer f ö inte den offentliga statistiken.
18010371_10154596727030847_5589813639336000630_n.jpg
 
Totalt har endast 1% vardera av universitetets anställda bakgrund i Afrika respektive i Sydamerika och endast 2% är s k ”andrageneration:are” och en hög andel av dessa tre grupper hittas inte inom kärnverksamheten utan inom den lägre administrationen och nog också inom den s k ”marktjänsten” (ursäkta det nedsättande uttrycket).
 
Vad gäller studenter så är bilden likartad: Mest underrepresenterade är studenter med ursprung i Afrika (70%) följda av studenter från Europa (utom EU och Norden) med en underrepresentation på 60% och studenter från Asien, EU (utom Norden) samt Sydamerika som vardera uppvisar en underrepresentation på 40%. Trots detta så har relativt höga andeler av forskarstudenterna (d v s doktoranderna) bakgrund utanför Sverige och även utanför västvärlden.
18010867_10154596727025847_8654508004783724618_n.jpg
 
Medan chefspositionerna är kraftigt dominerade av anställda med svensk bakgrund, endast 6% av samtliga chefer och 15% av de anställningar som faller inom yrkesgruppen kvalificerad administration innehas av anställda med utländsk bakgrund (och de allra flesta av dessa har dessutom bakgrund i västvärlden), så är det tydligt att inom särskilt humaniora och samhällsvetenskap så är samtliga studenter och anställda med utländsk bakgrund rejält underrepresenterade utom de som har bakgrund i Norden (utom Sverige) och i Nordamerika.
18033565_10154596727260847_4738049015432554790_n.jpg