Ny rapport om landets 15% som är högskoleutbildade och om skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda

En ny rapport från fackförbundet JUSEK som publiceras idag visar att idag har 15% eller 1 540 000 invånare i alla åldrar en (uttagen) högskoleexamen som motsvarar tre års högskolestudier (eller längre än så) och av dessa är 315 000 eller 20% utrikes födda och bland samhällsvetarna är andelen än högre – 25,6%.
 
Andelen akademiker är generellt lägre från övriga Norden och högre från övriga Europa medan 31% av akademikerna är födda i Asien, 10% i Afrika och 4% i Sydamerika. Utrikes födda akademiker är generellt yngre än de inrikes födda akademikerna: Bland de utrikes födda akademikerna är 78% i åldern 25–54 år jämfört med 69% bland de inrikes födda akademikerna och endast 7% av de förstnämnda är över 65 år gamla jämfört med 14% bland de inrikes födda.
 
Arbetslösheten bland utrikes födda akademiker uppgår till 9% jämfört med 2% bland de inrikes födda över 33% bland utrikes födda med enbart en grundskoleutbildning men sysselsättningsgraden bland utrikes födda akademiker är dock betydligt lägre än bland inrikes födda akademiker – 77,1% jämfört med 84,3%.
 
Den högsta sysselsättningsgraden bland de utrikes födda akademikerna (och minst skillnad gentemot de inrikes födda) hittas bland dem som har en högskoleutbildning inom socialt arbete och omsorg samt inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den lägsta sysselsättningsgraden (och störst skillnad gentemot de inrikes födda) hittas bland de utrikes födda som har en högskoleutbildning inom samhälls- och beteendevetenskap (65%) och inom juridik (60%).
 
Medan 91% av de inrikes födda akademikerna har ett arbete i nivå med deras utbildning så handlar det om 78% bland de utrikes födda akademikerna som är födda i Europa och endast 66% av akademikerna som är födda utanför västvärlden.
 
Kring 70% av de utrikes födda akademikerna som har arbeten som enbart kräver gymnasiekompetens arbetar inom branscherna kontor, service, omsorg och försäljning. Jämfört med andra västländer och i-länder så är det särskilt i Sverige (och därefter i de övriga nordiska länderna) som andelen utrikes födda med en högskoleutbildning är överkvalificerade för sina arbeten och framför allt gäller det de som har en utländsk högskoleexamen: Av de högutbildade utrikes födda med en utländsk högskoleexamen är 44% överkvalificerade för sina arbeten jämfört med 13% för högutbildade utrikes födda med en svensk högskoleexamen.
 
JUSEK har nu räknat på vad som skulle hända om alla utrikes födda akademiker uppnådde samma förvärvsfrekvens som de majoritetssvenska akademikerna och om alla utrikes födda akademiker hade ett arbete som motsvarade deras utbildningsnivå och kommer fram till att det skulle ge hela 10 miljarder extra i statskassan.
 
JUSEK förklarar de stora skillnaderna mellan majoritetssvenska och utrikes födda akademiker med en kombination av effekterna av diskriminering (p g a utomvästerländska namn o s v) och att 70-80% av alla jobb tillsätts via kontakter i Sverige och särskilt vad gäller s k SACO-jobb (d v s akademikerjobb) så har nog kontakter, nätverk och även släktskap och blodsband en större betydelse än inom branscher som domineras av s k enkla jobb (d v s LO-jobb).