Den svenska högskolevärlden är påtagligt homogen och invånare med utomeuropeisk bakgrund missgynnas

Alireza Behtouis nya artikel i senaste Sociologisk forskning, ””Främlingen” bland svensk ”Homo Academicus””, går igenom data rörande landets samtliga invånare med en doktorsexamen uppdelade på ursprungsländer, ursprungsregioner och ursprungskontinenter och där situationen för landets disputerade med bakgrund i Afrika, Asien, Sydamerika och Östeuropa är i fokus.

Totalt hade 44 252 invånare som bodde och levde i landet 2012 en doktorsexamen och vilket motsvarade 0,046% (eller 0,05%, d v s knappt en halv procent) av den dåtida totalbefolkningen och av dessa var 36% motsvarande 15 616 invånare på något sätt verksamma inom den svenska högskole- och forskarvärlden medan de resterande arbetade inom andra sfärer på den svenska arbetsmarknaden och gissningsvis inom allt ifrån taxibranschen till näringslivet.

Av de 15 616 invånare som bodde och levde i landet 2012 och som hade en doktorsexamen och vilka på något sätt var verksamma inom den svenska högskole- och forskarvärlden hade över 80% svensk bakgrund och vad gäller regioner dominerade Östeuropa (3,6%) samt Västeuropa/Nordamerika (3,5%) medan 1,8% hade bakgrund i Asien, 1% i Sydamerika och 0,9% i Afrika och vad gäller enskilda länder så stack Kina, Iran och Tyskland ut. 59% var män och 41% kvinnor och kvinnor var i majoritet bland de invånare med en doktorsexamen som hade bakgrund i övriga Norden (53%) medan män var i klar majoritet bland invånare med en doktorsexamen som hade bakgrund i Afrika (82%), Asien (68%) och Iran (67%).

17841554_10154569192385847_2050784770_n.jpg

94% av invånarna med en doktorsexamen som har svensk bakgrund hade en svensk doktorsexamen jämfört med exempelvis 82% bland de som har bakgrund i Västeuropa/Nordamerika, 84% bland de som har bakgrund i Tyskland, 85% bland de som har bakgrund i Asien, 86% bland de som har bakgrund i Sydamerika och 92% bland de som har bakgrund i Iran och Kina. Medan 12,6% och 21,2% av invånarna med en doktorsexamen som har svensk bakgrund hittades inom humaniora respektive samhällsvetenskap så var dessa procentandelar lägre bland särskilt de som har bakgrund i Afrika och Asien: T ex hittades 7,3% av de förstnämnda och 5,7% av de sistnämnda inom humaniora och 15,9% av de förstnämnda samt 17,7% av de sistnämnda inom samhällsvetenskap.

Invånare med en doktorsexamen som har bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika är koncentrerade till de mindre högskolorna medan de som har svensk bakgrund är överrepresenterade på de stora och historiska (och mest prestigefyllda och rikaste) högskolorna: T ex arbetade 55% respektive 45% av invånarna med en doktorsexamen som har bakgrund i Afrika respektive Sydamerika på en mindre högskola jämfört med 36% bland de som har svensk bakgrund.

17888974_10154569192305847_1828951094_n.jpg

Hela 97% av alla invånare med en doktorsexamen med svensk bakgrund hade ett arbete jämfört med 84-89% bland de som har bakgrund i Afrika, Asien, Sydamerika och Östeuropa, d v s över 10% var arbetslösa trots att flertalet av dem hade en svensk doktorsexamen, och medelårsinkomsten låg på 559 000 kr för de förstnämnda medan den var hela 20-30% lägre bland de sistnämnda (t ex 418 000 kr respektive 433 000 kr för invånare med en doktorsexamen som har bakgrund i Asien respektive i Afrika).

Särskilt har de invånare med en doktorsexamen som har bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika och som arbetar på mindre högskolor en lägre inkomst jämfört med de som har svensk bakgrund och särskilt har de invånare med en doktorsexamen som har bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika och som är verksamma inom humaniora, naturvetenskap, datateknik och jordbruk en lägre inkomst jämfört med de som har svensk bakgrund.

Sammanfattningsvis så visar studien att invånare med en doktorsexamen som har bakgrund i Afrika, Asien, Sydamerika och Östeuropa är underrepresenterade inom den svenska högskole- och forskarvärlden, riskerar att vara arbetslösa i högre grad än invånare med svensk bakgrund som har en doktorsexamen samt att de är koncentrerade till de mindre högskolorna och uppvisar en betydligt lägre medelårsinkomst jämfört med invånare med svensk bakgrund som har en doktorsexamen.