83% av alla ungdomar som var placerade på LVU-hemmen hade någon form av utländsk bakgrund 2014

Det har länge (bland minoritetssvenskar) ”ryktats” om att närmast osannolika mängder minoritetsbarn och minoritetsungdomar (och fr a barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund) ”florerar” inom och närmast ”översvämmar” och ”totaldominerar” familjehemsvården och den s k sociala barnavården, d v s de omhändertas och vårdas i oproportionerligt hög grad utanför hemmet och vare sig det handlar om dygnsvård eller korttidshem, kontakt- eller avlösarfamilj, familje- eller fosterhem, HVB-hem, LVU- eller ungdomshem och andra typer av institutioner och nu har jag själv bestämt mig för att ta reda på om så verkligen är fallet eller ej.
 
Här nedan hittas de färskaste och mest uppdaterade siffrorna som finns att tillgå för de ungdomar som är placerade på Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem och som gissningsvis ger en fingervisning om hur det ser ut även vad gäller de barn och ungdomar som är fosterbarn eller som bor på andra typer av institutioner. Gissningsvis har andelen ungdomar med någon form av utländsk bakgrund ökat än mer under de senaste åren – det kan nog mycket väl handla om uppemot 90% idag och bland pojkar (bland vilka överrepresentationen av minoritetsbarn och minoritetsungdomar är som allra mest extrem) kan det möjligen handla om närmare 95%. Vad gäller andelen barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund så är den procentsiffran svårare att uttala sig om då statistik saknas (gissningsvis för att inte stigmatisera miljonprogramsområdenas invånare än mer) men siffrorna rörande de blandade indikerar att det kan röra sig om över 60% av alla barn och ungdomar som är föremål för familjehemsvården och den s k sociala barnavården, d v s kanske har 60% av alla barn och ungdomar som just nu omhändertas och vårdas utanför hemmet någon form av utomeuropeisk bakgrund och gissningsvis har de nästan alla växt upp i miljonprogramsområdena.
 
ungdomar placerade på SiS ungdomshem 2014 (enligt LVU):
 
utrikes födda: 27%
”andragenerationen”: 39%
blandade: 17%
= 83% med någon form av utländsk bakgrund (d v s 17% majoritetssvenskar)
 
annat förstaspråk än svenska: 34%
utlandsadopterade: 4%
 
blandade vars mor är utrikes född
född i Asien: 37%
född i Afrika: 28%
född i Europa: 27%
 
blandade vars far är utrikes född
född i Asien: 37%
född i Europa: 33%
född i Afrika: 25%
 
Ovanstående siffror indikerar m a o en extrem överrepresentation av minoritetsungdomar och omvänt en extrem underrepresentation av majoritetsungdomar förutom de utlandsadopterade som ju trots allt nästan enbart har majoritetssvenska adoptivföräldrar (samtidigt som procentandelen omhändertagna utlandsadopterade är alltför hög proportionellt sett och så har varit fallet ända sedan 1990-talet – d v s de utlandsadopterade har verkligen formligen ”översvämmat” familjehemsvården och den s k sociala barnavården under vid det här laget åtskilliga år på raken).
 
Ovanstående siffror stämmer tyvärr även väl överens med de mest extrema typerna av utfall såsom barnfattigdom, bidragsberoende o s v: Till exempel är ej mer än kring 2-3% av alla majoritetssvenskar just nu fattiga eller t o m mycket fattiga medan uppemot 35-40% av alla invånare med utländsk bakgrund och kanske uppemot 55-60% av alla invånare med utomeuropeisk bakgrund just nu verkar vara fattiga eller t o m mycket fattiga.